Psaltaren 27

1 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

A psalm of David. The Lord is my light and my savior; whom then should I fear? The Lord protects my life; whom then should I dread?

2 När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

When the wicked drew near to assail me and eat up my flesh, it was those who distressed and opposed me who stumbled and fell.

3 Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

Though against me a host should encamp, yet my heart would be fearless: though battle should rise up against me, still would I be trustful.

4 Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

One thing have I asked of the Lord, and that do I long for – To live in the house of the Lord all the days of my life, to gaze on the grace of the Lord and inquire in his temple.

5 Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

For he will hide me in his shelter in the day of misfortune. In his sheltering tent he hides me: he lifts me up on a rock.

6 Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

And now that my head he has lifted above my encircling foes, I will march round the altar and sacrifice, shouting with joy, in his tent, making music and song to the Lord.

7 Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

Hear, O Lord, my loud cry, and graciously answer me.

8 Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: »Söken mitt ansikte.» Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

My heart has said to you, “Your face, O Lord, I seek.”

9 fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

Hide not your face from me, reject not your servant in anger: for you have been my help. Abandon me not, nor forsake me, O God of my help:

10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

for father and mother have left me; but the Lord will take me up.

11 Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

Teach me your way, O Lord: lead me in an even path, because of my enemies.

12 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

Give me not up, O Lord, unto the rage of my foes; for against me have risen false witnesses, breathing out cruelty.

13 Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

Firm is the faith I cherish, that I, in the land of the living, will yet see the goodness of God.

14 Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

Let your heart be courageous and strong, and wait on the Lord.