Psaltaren 27

1 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

Si Jehova mao ang akong kahayag ug ang akong kaluwasan; Kinsa man ang akong pagakahadlokan? Si Jehova mao ang kusog sa akong kinabuhi; Kang kinsa man ako malisang?

2 När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

Sa diha nga nagtigum batok kanako ang mga mamumuhat sa kadautan sa pagkaon sa akong unod, Bisan ang akong mga kabatok ug mga kaaway, (sila) nanghipangdol ug nangapukan.

3 Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

Bisan ang usa ka dakung panon magapahamutang batok kanako, Dili mahadlok ang akong kasingkasing: Bisan ang gubat patindogon batok kanako, Bisan pa niini ako masaligon.

4 Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

Usa ka butang ang gipangayo ko kang Jehova, nga pagapangitaon Ko: Nga makapuyo ako sa balay ni Jehova sa tanang mga adlaw sa akong kinabuhi, Aron sa pagtan-aw sa katahum ni Jehova. Ug sa pagpakisayud sa iyang templo.

5 Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

Kay sa adlaw sa kasamok pagatagoan niya ako sa iyang puloyanan: Diha sa tabil sa iyang balongbalong pagatagoan niya ako; Ituboy niya ako sa ibabaw sa usa ka bato.

6 Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

Ug karon pagabayawon ang ulo ko sa ibabaw sa akong mga kaaway nga nagalibut kanako; Ug magahalad ako diha sa iyang balong-balong, mga halad sa kalipay; Ako magaawit, oo, magaawit ako ug mga pagdayeg ngadto kang Jehova.

7 Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

Magpatalinghug ka, Oh Jehova, kong magatu-aw ako uban sa akong tingog: Malooy ka usab kanako, ug tubagon mo ako.

8 Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: »Söken mitt ansikte.» Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

Sa diha nga ikaw moingon: Pangitaa ninyo ang akong nawong; ang akong kasingkasing miingon kanimo. Ang nawong nimo, Oh Jehova, ang pagapangitaon ko.

9 fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

Ayaw pagtagoa ang imong nawong gikan kanako; Ayaw pag-isalikway ang imong ulipon sa kaligutgut: Ikaw mao ang akong panabang; Ayaw ako pag-itukmod, ayaw pagbiyai, Oh Dios sa akong kaluwasan.

10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

Kong ako pagabiyaan sa akong amahan ug sa akong inahan, Unya si Jehova ang magadawat kanako.

11 Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

Tudloi ako sa imong dalan, Oh Jehova; Ug mandoi ako sa alagianan nga matul-id, Tungod sa akong mga kaaway.

12 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

Dili mo ako itugyan sa kabubuton sa akong mga kabatok: Kay ang mga saksi nga bakakon nanindog batok kanako, Ug ingon man ang mga nanagpangusmo ug kabangis.

13 Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

Napunawan unta ako, kong wala pa akoy pagtoo sa pagtan-aw sa kaayo ni Jehova Sa yuta sa mga buhi.

14 Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

Maghulat ka kang Jehova: Magmalig-on ka, ug paisugon mo ang imong kasingkasing; Oo, maghulat ka kang Jehova.