Psaltaren 25
1 Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.
In finem, Psalmus David. Ad te Domine levavi animam meam:
2 Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.
Deus meus in te confido, non erubescam:
3 Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.
Neque irrideant me inimici mei: etenim universi, qui sustinent te, non confundentur.
4 HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.
Confundantur omnes iniqua agentes supervacue. Vias tuas Domine demonstra mihi: et semitas tuas edoce me.
5 Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.
Dirige me in veritate tua, et doce me: quia tu es Deus salvator meus, et te sustinui tota die.
6 Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.
Reminiscere miserationum tuarum Domine, et misericordiarum tuarum, quæ a sæculo sunt.
7 Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.
Delicta iuventutis meæ, et ignorantias meas ne memineris. Secundum misericordiam tuam memento mei tu: propter bonitatem tuam Domine.
8 HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.
Dulcis et rectus Dominus: propter hoc legem dabit delinquentibus in via.
9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.
Diriget mansuetos in iudicio: docebit mites vias suas.
10 Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.
Universæ viæ Domini, misericordia et veritas, requirentibus testamentum eius et testimonia eius.
11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.
Propter nomen tuum Domine propitiaberis peccato meo: multum est enim.
12 Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.
Quis est homo qui timet Dominum? legem statuit ei in via, quam elegit.
13 Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.
Anima eius in bonis demorabitur: et semen eius hereditabit terram.
14 HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.
Firmamentum est Dominus timentibus eum: et testamentum ipsius ut manifestetur illis.
15 Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.
Oculi mei semper ad Dominum: quoniam ipse evellet de laqueo pedes meos.
16 Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.
Respice in me, et miserere mei: quia unicus et pauper sum ego.
17 Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.
Tribulationes cordis mei multiplicatæ sunt: de necessitatibus meis erue me.
18 Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.
Vide humilitatem meam, et laborem meum: et dimitte universa delicta mea.
19 Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.
Respice inimicos meos quoniam multiplicati sunt, et odio iniquo oderunt me.
20 Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.
Custodi animam meam, et erue me: non erubescam, quoniam speravi in te.
21 Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.
Innocentes et recti adhæserunt mihi: quia sustinui te.
22 Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.
Libera Deus Israel ex omnibus tribulationibus suis.
