Psaltaren 25

1 Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

Van David. Tot U verhef ik mijn ziel, O Jahweh, mijn God!

2 Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

Op U blijf ik hopen; laat mij niet worden beschaamd, En den vijand niet de spot met mij drijven.

3 Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.

Neen, niemand die op U vertrouwt, wordt beschaamd; Alleen de afvalligen worden te schande.

4 HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.

Jahweh, toon mij uw wegen, En maak mij uw paden bekend;

5 Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.

Laat mij wandelen in uw waarheid, Onderricht mij, want Gij zijt de God van mijn heil. Op U blijf ik altijd vertrouwen, Om uw goedheid, o Jahweh!

6 Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.

Gedenk uw barmhartigheid, Jahweh; En uw ontferming, want ze zijn eeuwig!

7 Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.

Wees niet de zonden mijner jeugd en mijn fouten indachtig, Maar blijf mij gedenken naar uw genade.

8 HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.

Jahweh is goed en minzaam: Daarom wijst Hij de zondaars terecht.

9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.

De nederigen houdt Hij in het rechte spoor, Den eenvoudige toont Hij zijn pad;

10 Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.

Alle wegen van Jahweh zijn goedheid en trouw, Voor wie zijn Verbond en zijn Wet onderhoudt.

11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.

O Jahweh, om wille van uw Naam, Vergeef mij mijn schuld, hoe groot zij ook is.

12 Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.

Iedereen, die Jahweh vreest, Leert Hij, welke weg hij moet kiezen:

13 Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.

Hijzelf zal steeds in voorspoed leven, Zijn kinderen zullen het Land bezitten.

14 HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.

Jahweh’s vriendschap geldt hun, die Hem vrezen, Hij maakt hen deelachtig aan zijn Verbond.

15 Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.

Mijn ogen zijn altijd op Jahweh gericht; Want Hij trekt mijn voet uit de strikken.

16 Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.

Wend U tot mij, en wees mij genadig, Want ik ben eenzaam, ellendig.

17 Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.

Verlicht de druk van mijn hart, En bevrijd me van mijn benauwdheid!

18 Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.

Blik neer op mijn ellende en jammer, En vergeef mij al mijn zonden.

19 Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.

Zie, hoe talrijk mijn vijanden zijn, En hoe diep ze mij haten.

20 Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.

Behoed mij, en red mij; Laat mijn vertrouwen op U niet worden beschaamd!

21 Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.

Maar mogen onschuld en deugd mij beschermen; Want op U blijf ik hopen, o Jahweh!

22 Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.

Verlos Israël uit al zijn ellenden, o God!