Psaltaren 22
1 För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.
Para el músico principal; ambientado en “La cierva de la mañana”. Un salmo de David. Dios mío, Dios mío, ¿por qué me has abandonado? ¿Por qué estás tan lejos de ayudarme, y de las palabras de mi gemido?
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
Dios mío, clamo de día, pero no respondes; en la estación de la noche, y no estoy en silencio.
3 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
Pero tú eres santo, tú que habitas las alabanzas de Israel.
4 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
Nuestros padres confiaron en ti. Confiaron, y tú les entregaste.
5 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
Clamaron a ti y fueron liberados. Confiaron en ti, y no quedaron decepcionados.
6 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
Pero yo soy un gusano y no un hombre; un reproche de los hombres, y despreciado por el pueblo.
7 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
Todos los que me ven se burlan de mí. Me insultan con sus labios. Mueven la cabeza, diciendo,
8 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
“Confía en Yahvé. Que lo entregue. Que lo rescate, ya que se deleita en él”.
9 »Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»
Pero tú me sacaste del vientre. Me hiciste confiar en los pechos de mi madre.
10 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
Me arrojaron sobre ti desde el vientre de mi madre. Tú eres mi Dios desde que mi madre me parió.
11 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
No te alejes de mí, porque los problemas están cerca. Porque no hay nadie que ayude.
12 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
Muchos toros me han rodeado. Fuertes toros de Basán me han rodeado.
13 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
Abren mucho la boca contra mí, leones desgarrando presas y rugiendo.
14 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
Me derramo como el agua. Todos mis huesos están fuera de lugar. Mi corazón es como la cera. Se derrite dentro de mí.
15 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
Mi fuerza se ha secado como un tiesto. Mi lengua se pega al paladar. Me has llevado al polvo de la muerte.
16 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
Porque los perros me han rodeado. Una compañía de malhechores me ha encerrado. Me han perforado las manos y los pies.
17 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
Puedo contar todos mis huesos. Me miran y se quedan mirando.
18 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
Se reparten mis vestidos entre ellos. Echaron a suertes mi ropa.
19 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
Pero no te alejes, Yahvé. Tú eres mi ayuda. Apresúrate a ayudarme.
20 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
Libra mi alma de la espada, mi preciosa vida del poder del perro.
21 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
¡Sálvame de la boca del león! Sí, me has rescatado de los cuernos de los bueyes salvajes.
22 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
Yo declararé tu nombre a mis hermanos. Entre la asamblea, te alabaré.
23 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Los que temen al Señor, alábenlo. Todos ustedes, descendientes de Jacob, glorifíquenlo. ¡Prepárense ante él, todos los descendientes de Israel!
24 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
Porque no ha despreciado ni abominado la aflicción de los afligidos, tampoco le ha ocultado su rostro; pero cuando le gritó, lo escuchó.
25 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
Mi alabanza a ti viene en la gran asamblea. Pagaré mis votos ante los que le temen.
26 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
Los humildes comerán y se saciarán. Alabarán a Yahvé los que lo buscan. Que vuestros corazones vivan para siempre.
27 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
Todos los confines de la tierra se acordarán y se volverán a Yahvé. Todos los parientes de las naciones adorarán ante ti.
28 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
Porque el reino es de Yahvé. Él es el gobernante de las naciones.
29 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
Todos los ricos de la tierra comerán y adorarán. Todos los que desciendan al polvo se inclinarán ante él, incluso el que no puede mantener su alma viva.
30 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
La posteridad le servirá. A las generaciones futuras se les hablará del Señor.
31 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
Vendrán y anunciarán su justicia a un pueblo que nacerá, porque lo ha hecho.
