Psaltaren 22
1 För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.
Meu Deus, meu Deus, porque me desamparaste? porque te alongas do meu auxílio e das palavras do meu bramido?
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
Meu Deus, eu clamo de dia, e tu não me ouves; de noite, e não tenho sossego.
3 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
Porém tu és santo, o que habitas entre os louvores de Israel.
4 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
Em ti confiaram nossos pais; confiaram, e tu os livraste.
5 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
A ti clamaram e escaparam; em ti confiaram, e não foram confundidos.
6 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
Mas eu sou verme, e não homem, opróbrio dos homens e desprezado do povo.
7 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
Todos os que veem zombam de mim, arreganham os beiços e meneiam a cabeça, dizendo:
8 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
Confiou no Senhor, que o livre; livre-o, pois nele tem prazer.
9 »Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»
Mas tu és o que me tiraste do ventre: fizeste-me esperar, estando aos peitos de minha mãe.
10 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
Sobre ti fui lançado desde a madre; tu és o meu Deus desde o ventre de minha mãe.
11 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
Não te alongues de mim, pois a angústia está perto, e não há quem ajude.
12 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
Muitos touros me cercaram; fortes touros de Bazan me rodearam.
13 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
Abriram contra mim suas bocas, como um leão que despedaça e que ruge.
14 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
Como água me derramei, e todos os meus ossos se desconjuntaram: o meu coração é como cera, derreteu-se no meio das minhas entranhas.
15 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
A minha força se secou como um caco, e a língua se me pega ao paladar: e me puseste no pó da morte.
16 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
Pois me rodearam cães: o ajuntamento de malfeitores me cercou, traspassaram-me as mãos e os pés.
17 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
Poderia contar todos os meus ossos: eles o veem e me contemplam.
18 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
Repartem entre si os meus vestidos, e lançam sortes sobre a minha túnica.
19 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
Mas tu, Senhor, não te alongues de mim: força minha, apressa-te em socorrer-me.
20 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
Livra-me a minha alma da espada, e a minha predileta da força do cão.
21 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
Salva-me da boca do leão, sim, ouviste-me, desde as pontas dos unicórnios.
22 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
Então declararei o teu nome aos meus irmãos: louvar-te-ei no meio da congregação.
23 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Vós, que temeis ao Senhor, louvai-o; todos vós, semente de Jacob, glorificai-o; e temei-o todos vós, semente de Israel.
24 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
Porque não desprezou nem abominou a aflição do aflito, nem escondeu dele o seu rosto; antes, quando ele clamou, o ouviu.
25 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
O meu louvor virá de ti na grande congregação: pagarei os meus votos perante os que o temem.
26 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
Os mansos comerão e se fartarão; louvarão ao Senhor os que o buscam: o vosso coração viverá eternamente.
27 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
Todos os limites da terra se lembrarão, e se converterão ao Senhor: e todas as gerações das nações adorarão perante a tua face.
28 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
Porque o reino é do Senhor, e ele domina entre as nações.
29 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
Todos os que na terra são gordos comerão e adorarão, e todos os que descem ao pó se prostrarão perante ele: e ninguém poderá reter viva a sua alma.
30 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
Uma semente o servirá: será contada ao Senhor de geração em geração.
31 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
Chegarão e anunciarão a sua justiça ao povo que nascer, porquanto ele o fez.
