Psaltaren 22
1 För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.
A I Kot, ai Kot da me komui likidmalie kin ia la? I likelikwir, a sauas pa i me doo.
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
Ai Kot, nin ran i kin likwir, a kom sota kin sapeng, o ni pong i pil sota kin nenenla.
3 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
Ari so, komui ta me saraui, komui me kotikot pan kaul en kaping en Israel.
4 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
Sam at akan liki komui, o ni ar liki, kom kotin sauasa irail er.
5 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
Irail likwir ong komui, rap dorelar, re liki komui, rap sota namenokala.
6 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
A ngai dueta kamatol amen, a kaidin ol amen, me aramas akan kin lalaue o mamaleki.
7 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
Karos me kilang ia, kin lalaue, ia, sara pasang au arail o tuetuäl mong arail:
8 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
A kin liki Ieowa, i en dorela i, o kamaioda i, pwe a kin kupura i.
9 »Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»
Pwe komui kotin kaipwi ia sang nan kaped en in ai; komui ta, me i liki sang ni ansaun ai mi ni maramaran in ai.
10 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
Sang nan kaped en in ai i lokidokilang komui; komui ta ai Kot sang ni ansaun ai mi pon kopan in ai.
11 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
Kom der kotin doo sang ia, pwe ansaun kalokolok korendor, ap solar sauas pa i.
12 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
Kau ol kalaimun kan kapil ia penaer, o kau ol en Pasan kele ia pena.
13 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
Irail sara dong ia dueta laien weriwer o laualo amen.
14 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
Ngai wudokilar dueta pil, ai kokon akan karos muei pasanger, o mongiong i pei pasanger nan kaped i dueta wi.
15 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
Ai kelail ngalangal lar dueta diper en dal eu, o lo i pasadang pan ngatangat ai, o komui kin wia kin ia me melar amen.
16 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
Pwe kidi kan kapil ia pena, o pwin aramas sued eu kele ia pena, irail kapore pasang pa i o nä i kat.
17 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
I kak wadok kokon ai kan karos; a irail kin kilekilang ap peren kida.
18 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
Re kin nek pasang ai likau kan nan pung arail, o re doropweki ai likau pup.
19 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
A komui Maing ender doo sang ia! Ai kel madangdo o sauasa ia!
20 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
Dorela maur i sang kodlas, pwe me ta ieu, o sang nan kel en kidi!
21 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
Sauasa ia sang nan au en laien, o dore ia la sang ose en man laualo!
22 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
I pan padaki ong ri ai kan duen mar omui, o i pan kapinga komui nan momodisou.
23 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Kapinga Ieowa komail me masak i, o kadaudok en Iakop en kalinganada i, o wan Israel karos masak i.
24 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
Pwe a sota kotin mamaleki de suedeki me luet akan; o a sota kotin karirila silang i sang irail; o ni a likwir ong i, a kotin erekier.
25 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
I pan kapinga komui nan momodisou kalaimun; i pan kapwaiada ai inau mon ir me lan i.
26 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
Me luet akan en manga o medila, o me idok Ieowa, pan kapinga i; ngen omail pan memaureta kokolata.
27 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
Ni imwin sap karos re pan tamanda Ieowa, ap wuki ong i, o di en men liki karos pan kaudoki ong i.
28 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
Pwe wein Ieowa, o a kotin kaunda men liki kan.
29 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
Me wi kan karos nin sappa pan mangamanga o kelepuki; karos, me pan wiala pwel o sota kak kolekol maur ar, pan pongi i.
30 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
Kadaudok eu mia, me pan papa i, re pan padaki ong seri o seri en seri kan duen Ieowa.
31 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
Re pan pwarado o padaki ong aramas akan, me pan ipwidi mur duen a pung, o duen me a kotin wiadar.
