Psaltaren 22

1 För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.

Salmo di Davide, [dato] al Capo de' Musici, sopra Aielet-hassahar DIO mio, Dio mio, perchè mi hai lasciato? [Perchè stai] lontano dalla mia salute, [e dalle] parole del mio ruggire?

2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.

O Dio mio, io grido di giorno, e tu non rispondi; Di notte ancora, e non ho posa alcuna.

3 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.

E pur tu [sei] il Santo, Il Permanente, le lodi d'Israele.

4 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

I nostri padri si son confidati in te; Si son confidati [in te], e tu li hai liberati.

5 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

Gridarono a te, e furon liberati; In te si confidarono, e non furon confusi.

6 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.

Ma io [sono] un verme, e non un uomo; Il vituperio degli uomini, e lo sprezzato fra il popolo.

7 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.

Chiunque mi vede, si beffa di me, [Mi] stende il labbro, [e] scuote il capo;

8 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

[Dicendo: ] Egli si rimette nel Signore; liberilo dunque; Riscuotalo, poichè egli lo gradisce.

9 »Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»

Certo, tu [sei quel] che mi hai tratto fuor del seno; Tu mi hai affidato [da che io era] alle mammelle di mia madre.

10 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

Io fui gettato sopra te dalla matrice; Tu [sei] il mio Dio fin dal seno di mia madre.

11 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

Non allontanarti da me; perciocchè l'angoscia [è] vicina, E non [vi è] alcuno che [mi] aiuti.

12 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

Grandi tori mi hanno circondato; Possenti tori di Basan mi hanno intorniato;

13 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

Hanno aperta la lor gola contro a me, [Come] un leone rapace e ruggente.

14 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

Io mi scolo come acqua, E tutte le mie ossa si scommettono; Il mio cuore è come cera, [E] si strugge nel mezzo delle mie interiora.

15 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

Il mio vigore è asciutto come un testo, E la mia lingua è attaccata alla mia gola; Tu mi hai posto nella polvere della morte.

16 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

Perciocchè cani mi hanno circondato; Uno stuolo di maligni mi ha intorniato; Essi mi hanno forate le mani ed i piedi.

17 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

Io posso contar tutte le mie ossa; Essi mi riguardano, [e] mi considerano.

18 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

Si spartiscono fra loro i miei vestimenti, E tranno la sorte sopra la mia vesta.

19 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

Tu dunque, Signore, non allontanarti; [Tu che sei la] mia forza, affrettati a soccorrermi.

20 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

Riscuoti l'anima mia dalla spada, L'unica mia dalla branca del cane.

21 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

Salvami dalla gola del leone, Ed esaudiscimi, [liberandomi] dalle corna de' liocorni.

22 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

Io racconterò il tuo Nome a' miei fratelli; Io ti loderò in mezzo della raunanza.

23 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

[Voi] che temete il Signore, lodatelo; Glorificatelo [voi], tutta la progenie di Giacobbe; E [voi] tutta la generazione d'Israele, abbiate timor di lui.

24 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

Perciocchè egli non ha sprezzata, nè disdegnata l'afflizione dell'afflitto; E non ha nascosta la sua faccia da lui; E quando ha gridato a lui, l'ha esaudito.

25 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

Da te [io ho] l'argomento della mia lode in grande raunanza; Io adempirò i miei voti in presenza di quelli che ti temono.

26 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

I mansueti mangeranno, e saranno saziati; Que' che cercano il Signore lo loderanno; Il vostro cuore viverà in perpetuo.

27 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.

Tutte le estremità della terra ne avranno memoria, E si convertiranno al Signore; E tutte le nazioni delle genti adoreranno nel suo cospetto.

28 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.

Perciocchè al Signore [appartiene] il regno; Ed [egli è quel] che signoreggia sopra le genti.

29 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.

Tutti i grassi della terra mangeranno ed adoreranno; [Parimente] tutti quelli che scendono nella polvere, E che non possono mantenersi in vita, s'inchineranno davanti a lui.

30 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.

La [lor] posterità gli servirà; Ella sarà annoverata per generazione al Signore.

31 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.

Essi verranno, ed annunzieranno la sua giustizia; [Ed] alla gente che ha da nascere ciò ch'egli avrà operato.