Psaltaren 22
1 För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.
Au maître-chantre. — Sur «Biche de l'aurore». — Psaume de David. Mon Dieu, mon Dieu, pourquoi m'as-tu abandonné Pourquoi restes-tu loin, sans me secourir, Sans écouter mon gémissement?
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
Mon Dieu, je crie le jour, — et tu ne réponds pas; La nuit — et je n'ai point de repos.
3 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
Cependant, tu es le Saint, Dont le trône est environné des louanges d'Israël.
4 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
C'est en toi que se sont confiés nos pères; Ils ont eu confiance, et tu les as délivrés.
5 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
Ils ont crié vers toi, et ils ont été sauvés. Ils se sont confiés en toi, et ils n'ont pas été déçus.
6 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
Mais moi, je suis un ver de terre et non un homme, L'opprobre des hommes et le méprisé du peuple.
7 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
Tous ceux qui me voient se moquent de moi; Ils ricanent, ils hochent la tête en disant:
8 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
«Qu'il se repose sur l'Éternel, et l'Éternel le délivrera; Il le sauvera, puisqu'il a mis en lui son affection!»
9 »Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»
Oui, c'est toi qui m'as tiré du sein de ma mère, Et qui m'as fait reposer en paix dans ses bras.
10 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
J'ai été remis entre tes mains dès ma naissance; Dès le sein de ma mère, tu as été mon Dieu.
11 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
Ne t'éloigne pas de moi, quand la détresse est proche, Quand il n'y a personne pour me secourir!
12 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
De nombreux taureaux sont autour de moi; Les robustes taureaux de Basan m'enveloppent.
13 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
Mes ennemis ouvrent leur bouche contre moi, Comme un lion qui déchire et rugit.
14 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
Je suis comme l'eau qui s'écoule, Et tous mes os se sont disjoints; Mon coeur est comme la cire: Il se fond dans mes entrailles.
15 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
Ma vigueur est desséchée comme la brique; Ma langue s'attache à mon palais, Et tu m'as couché dans la poussière de la mort.
16 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
Car des chiens m'ont environné; Une bande de malfaiteurs m'a entouré; Ils ont percé mes mains et mes pieds.
17 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
Je pourrais compter tous mes os! Mes ennemis me regardent et m'observent:
18 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
Ils partagent entre eux mes vêtements, Et ils tirent ma robe au sort.
19 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
Toi donc, ô Éternel, ne t'éloigne pas! Toi qui es ma force, accours à mon aide!
20 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
Délivre mon âme de l'épée, Ma vie, de la dent des chiens!
21 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
Sauve-moi de la gueule du lion Et des cornes des buffles! Oui, tu m'as exaucé!
22 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
J'annoncerai ton nom à mes frères; Je te louerai au milieu de l'assemblée.
23 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Vous qui craignez l'Éternel, louez-le; Vous tous, race de Jacob, glorifiez-le; Craignez-le, vous tous, race d'Israël!
24 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
Car il n'a point méprisé, il n'a pas dédaigné la misère de l'affligé. Il n'a pas détourné de lui son visage; Mais il l'a exaucé quand il criait vers lui.
25 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
Tu seras loué par moi dans la grande assemblée; J'accomplirai mes voeux en présence de ceux qui te craignent.
26 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
Les malheureux mangeront et seront rassasiés; Ceux qui recherchent l'Éternel le loueront. Que leur coeur revienne à la vie pour toujours!
27 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
Tous les peuples de la terre se souviendront de l'Éternel, Et ils reviendront à lui; Toutes les familles des nations se prosterneront devant sa face;
28 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
Car le règne appartient à l'Éternel, Et il domine sur les nations.
29 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
Oui, tous les puissants de la terre se prosterneront devant lui. Tous ceux qui descendent dans la poussière, Ceux qui sont près d'expirer, s'inclineront devant lui.
30 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
La postérité le servira; On parlera du Seigneur aux générations futures:
31 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
Elles viendront et proclameront sa justice. Au peuple qui naîtra, elles annonceront ce qu'il a fait!
