Psaltaren 2

1 Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?

Whi gnastiden with teeth hethene men; and puplis thouyten veyn thingis?

2 Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:

The kyngis of erthe stoden togidere; and princes camen togidere ayens the Lord, and ayens his Crist?

3 »Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.»

Breke we the bondis of hem; and cast we awei the yok of hem fro vs.

4 Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem.

He that dwellith in heuenes schal scorne hem; and the Lord schal bimowe hem.

5 Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem:

Thanne he schal speke to hem in his ire; and he schal disturble hem in his stronge veniaunce.

6 »Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg.»

Forsothe Y am maad of hym a kyng on Syon, his hooli hil; prechynge his comaundement.

7 Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig.

The Lord seide to me, Thou art my sone; Y haue gendrid thee to dai.

8 Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.

Axe thou of me, and Y schal yyue to thee hethene men thin eritage; and thi possessioun the termes of erthe.

9 Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.»

Thou schalt gouerne hem in an yrun yerde; and thou schalt breke hem as the vessel of a pottere.

10 Så kommen nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden.

And now, ye kyngis, vndurstonde; ye that demen the erthe, be lerud.

11 Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden eder med bävan.

Serue ye the Lord with drede; and make ye ful ioye to hym with tremblyng.

12 Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom.

Take ye lore; lest the Lord be wrooth sumtyme, and lest ye perischen fro iust waie. Whanne his `ire brenneth out in schort tyme; blessed ben alle thei, that tristen in hym.