< Psaltaren 19 >

1 För sångmästaren; en psalm av David.
Zborovođi. Psalam. Davidov. Nebesa slavu Božju kazuju, naviješta svod nebeski djelo ruku njegovih.
2 Himlarna förtälja Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk;
Dan danu to objavljuje, a noć noći glas predaje.
3 den ena dagen talar därom till den andra, och den ena natten kungör det för den andra;
Nije to riječ, a ni govor nije, nije ni glas što se može čuti,
4 det är ej ett tal eller språk vars ljud icke höres.
al' po zemlji razliježe se jeka, riječi sve do nakraj svijeta sežu. Ondje suncu razape šator,
5 De sträcka sig ut över hela jorden, och deras ord gå till världens ändar. Åt solen har han gjort en hydda i dem;
te ono k'o ženik iz ložnice ide, k'o div kliče kad prelijeće stazu.
6 och den är såsom en brudgum som går ut ur sin kammare, den fröjdar sig, såsom en hjälte, att löpa sin bana.
Izlazi ono od nebeskog kraja, i put mu se opet s krajem spaja, ne skriva se ništa žaru njegovu.
7 Vid himmelens ända är det den går upp, och dess omlopp når intill himmelens gränser, och intet är skylt för dess hetta.
Savršen je Zakon Jahvin - dušu krijepi; pouzdano je Svjedočanstvo Jahvino - neuka uči;
8 HERRENS lag är utan brist och vederkvicker själen; HERRENS vittnesbörd är fast och gör den enfaldige vis.
prÓava je naredba Jahvina - srce sladi; čista je zapovijed Jahvina - oči prosvjetljuje;
9 HERRENS befallningar äro rätta och giva glädje åt hjärtat; HERRENS bud är klart och upplyser ögonen.
neokaljan strah Jahvin - ostaje svagda; istiniti sudovi Jahvini - svi jednako pravedni,
10 HERRENS fruktan är ren och består evinnerligen; HERRENS rätter äro sanning, allasammans rättfärdiga.
dragocjeniji od zlata, od zlata čistoga, slađi od meda, meda samotoka.
11 De äro dyrbarare än guld, ja, än fint guld i mängd; de äro sötare än honung, ja, än renaste honung.
Sluga tvoj pomno na njih pazi, vrlo brižno on ih čuva.
12 Av dem hämtar ock din tjänare varning; den som håller dem har stor lön.
Ali tko propuste svoje da zapazi? Od potajnih grijeha očisti me!
13 Vem märker själv huru ofta han felar? Förlåt mig mina hemliga brister.
Od oholosti čuvaj slugu svoga da mnome ne zavlada. Tad ću biti neokaljan, čist od grijeha velikoga.
14 Bevara ock din tjänare för fräcka människor; låt dem icke få makt med mig, så bliver jag ostrafflig och varder fri ifrån svår överträdelse. Låt min muns tal täckas dig och mitt hjärtas tankar, HERRE, min klippa och min förlossare.
Moje ti riječi omiljele i razmišljanje srca moga pred licem tvojim. Jahve, hridi moja, otkupitelju moj!

< Psaltaren 19 >