< Psaltaren 18 >

1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
[Kas ma David, mwet kulansap lun Leum God, el tu onkakin nu sin Leum ke len se ma Leum God El molella lukel Saul a kutu pa mwet lokoalok lal.] Nga arulana lungse kom, LEUM GOD! Kom ku luk.
2 Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
LEUM GOD El eot ku luk, El nien wikla luk. God luk El mwe loeyuk luk, Ke nga muta yorol nga moul. El lisringyu oana sie mwe loeyuk; El loangeyu tuh nga in moul.
3 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
Nga pang nu sin LEUM GOD, Ac El moliyula liki mwet lokoalok luk. Kaksakin LEUM GOD!
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Mwe fosrnga lun misa apinyula, Ac noa lun kunausten toki nu fuk.
5 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
Mwe fosrnga lun misa rauniyula, Ac mwe kwasrip lun kulyuk sruokyuwi. (Sheol h7585)
6 Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
In ongoiya luk, nga pang nu sin LEUM GOD; Nga pang nu sin God luk Elan kasreyu. In Tempul lal El lohng pusrek, Ac El porongo pusren tung in kwafe luk.
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
Na faclu rarrar ac usrusryak; Pwelung lun eol uh mukuikui ac kusrusrsrusr, Mweyen God El kasrkusrak.
8 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Kulasr fofosryak liki infwacl. Sie e in kunausten ac mulut fol sikyak liki oalul.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
El ikaselik yen engyeng uh ac oatui Wi sie pukunyeng lohsr ye nial.
10 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
El sohksok mui fin sie cherub, Ac eng uh okulla arulana mui, oana sohk lun sie won.
11 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
El nokmulla ke lohsr; Pukunyeng matoltol, su sesesla ke kof, raunella.
12 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Af yohk kosra ac e firir Tuku liki sarom uh ye mutal Ac kunauselik pukunyeng lohsr matoltol uh.
13 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Na pusren LEUM GOD ngirla oana pusren pulahl inkusrao me, Ac pusren El su Fulatlana lohngyuk.
14 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
El pusrukla pisr natul, ac akfahsryelik mwet lokoalok lal; Ke sarmelik lun sarom, El oru elos kaingelik.
15 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Kapin meoa uh wanginla ma oan fac, Ac pwelung in faclu ikakelik, Ke kom mulat nu sin mwet lokoalok lom, O LEUM GOD, Ac ngirla nu selos ke kom kasrkusrak.
16 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
LEUM GOD El saplakme lucngi ac sruokyuwi; El amakinyuyak liki inkof loal.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
El moliyula liki mwet lokoalok kulana luk Ac lukelos nukewa su srungayu — Elos arulana kula nu sik.
18 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Ke nga muta in ongoiya, elos lainyu, Tusruktu LEUM GOD El loangeyula.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
El eisyula liki mwe fosrnga; El moliyula mweyen El insewowo sik.
20 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
LEUM GOD El ase lacnen orekma suwohs luk; El akinsewowoyeyu mweyen wangin mwetik.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
Nga akos na ma sap lun LEUM GOD; Nga tiana forla liki God luk.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Nga karinganang ma sap lal nukewa; Nga tia seakos ma El sapkin.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
El etu lah wangin ma sutuu luk, Ac lah nga sifacna taranyu tuh nga in tia oru ma koluk.
24 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
Ke ma inge El ase lacnen orekma suwohs luk; Mweyen El etu lah wangin mwetik.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
O LEUM GOD, kom oaru nu selos su oaru nu sum; Kom arulana wo nu selos su moul suwohs.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
Kom nasnas nu selos su nasnas, A kom kwaselos su koluk.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Kom molelos su inse pusisel, Ac kom akpusiselyalos su inse fulat.
28 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
O LEUM GOD, kom ase kalem nu sik; Kom sisla lohsr likiyu.
29 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
Kom ase ku luk in lain mwet lokoalok luk, Ac akkeyeyu in fanyak ac sasla pot ku lalos.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
God se inge — ma nukewa El oru arulana suwohs! Kas lal uh arulana fal in lulalfongiyuk! El oana sie mwe loeyuk Nu selos nukewa su suk molela sel.
31 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
LEUM GOD El mukena God; El mukena mwe molela nu sesr.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
El pa God su oru tuh nga in ku, El oru inkanek luk in misla ac wo.
33 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
El oru falkuk in okak oana falken kosro deer; El karinginyu ke nga fahsr fineol.
34 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
El akpahyeyu nu ke mweun, Tuh nga in ku in orekmakin mwe pisr kulana.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
O LEUM GOD, kom karinginyu ac moliyu, Ac ku lom sruokyuwi in misla. Kasru lom akmwetyeyu.
36 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Kom karinginyu tuh in tia sruhu nga, Ac nga soenna ikori.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Nga ukwe mwet lokoalok luk ac sruokolosi; Nga tia tui nwe ke na nga kunauselosla.
38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Nga srunglulosi ac elos tia ku in tuyak; Elos kutangyukla ac oan alapla ye mutuk.
39 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Kom ase ku luk in mweun, Ac se kutangla nu sik fin mwet lokoalok luk.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Kom oru tuh mwet lokoalok luk in kaing likiyu; Nga kunauselosla su srungayu.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
Elos tung ac siyuk kasru, a wangin mwet molelosla; Elos pang nu sin LEUM GOD, a El tiana topuk.
42 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Nga itungulosi, ac elos ekla oana kutkut Su eng uh okla. Nga fotongolosi oana fohk furarrar inkanek uh.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Kom moliyula liki mwet su lainyu Ac kom oru tuh nga in kol mutanfahl uh; Mwet su nga tia etu meet, inge elos orekma nu sik.
44 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Mwetsac elos epasr ye mutuk; Ke elos lohng pusrek elos akos.
45 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
Pulaik lalos wanginla Ac elos rarrar ke elos tuku liki pot ku lalos.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
LEUM GOD El moul! Kaksakin El su nien molela luk! Sulkakinelik pwengpeng lun God su moliyula.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
El ase kutangla fin mwet lokoalok luk; El akpusiselye mutunfacl su oan ye ku luk,
48 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
Ac moliyula liki mwet lokoalok luk. O LEUM GOD, kom ase kutangla nu sik fin mwet lokoalok luk, Ac moliyula liki mwet sulallal.
49 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Ke ma inge nga kaksakin kom inmasrlon mutunfacl uh; Nga onkakin on in kaksak nu sum.
50 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
God El sang kutangla lulap nu sin tokosra lal; El akkalemye lungse kawil lal nu sel su El sulela, Aok, nu sel David ac fwil natul nwe tok.

< Psaltaren 18 >