Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
Al maestro del coro. Di Davide, servo del Signore, che rivolse al Signore le parole di questo canto, quando il Signore lo liberò dal potere di tutti i suoi nemici, Ti amo, Signore, mia forza,
2 Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Signore, mia roccia, mia fortezza, mio liberatore; mio Dio, mia rupe, in cui trovo riparo; mio scudo e baluardo, mia potente salvezza.
3 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
Invoco il Signore, degno di lode, e sarò salvato dai miei nemici.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Mi circondavano flutti di morte, mi travolgevano torrenti impetuosi;
gia mi avvolgevano i lacci degli inferi, gia mi stringevano agguati mortali. (Sheol h7585)
6 Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
Nel mio affanno invocai il Signore, nell'angoscia gridai al mio Dio: dal suo tempio ascoltò la mia voce, al suo orecchio pervenne il mio grido.
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
La terra tremò e si scosse; vacillarono le fondamenta dei monti, si scossero perché egli era sdegnato.
8 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Dalle sue narici saliva fumo, dalla sua bocca un fuoco divorante; da lui sprizzavano carboni ardenti.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
Abbassò i cieli e discese, fosca caligine sotto i suoi piedi.
10 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
Cavalcava un cherubino e volava, si librava sulle ali del vento.
11 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
Si avvolgeva di tenebre come di velo, acque oscure e dense nubi lo coprivano.
12 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Davanti al suo fulgore si dissipavano le nubi con grandine e carboni ardenti.
13 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Il Signore tuonò dal cielo, l'Altissimo fece udire la sua voce: grandine e carboni ardenti.
14 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Scagliò saette e li disperse, fulminò con folgori e li sconfisse.
15 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Allora apparve il fondo del mare, si scoprirono le fondamenta del mondo, per la tua minaccia, Signore, per lo spirare del tuo furore.
16 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Stese la mano dall'alto e mi prese, mi sollevò dalle grandi acque,
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
mi liberò da nemici potenti, da coloro che mi odiavano ed eran più forti di me.
18 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Mi assalirono nel giorno di sventura, ma il Signore fu mio sostegno;
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
mi portò al largo, mi liberò perché mi vuol bene.
20 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Il Signore mi tratta secondo la mia giustizia, mi ripaga secondo l'innocenza delle mie mani;
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
perché ho custodito le vie del Signore, non ho abbandonato empiamente il mio Dio.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
I suoi giudizi mi stanno tutti davanti, non ho respinto da me la sua legge;
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
ma integro sono stato con lui e mi sono guardato dalla colpa.
24 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
Il Signore mi rende secondo la mia giustizia, secondo l'innocenza delle mie mani davanti ai suoi occhi.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Con l'uomo buono tu sei buono con l'uomo integro tu sei integro,
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
con l'uomo puro tu sei puro, con il perverso tu sei astuto.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Perché tu salvi il popolo degli umili, ma abbassi gli occhi dei superbi.
28 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Tu, Signore, sei luce alla mia lampada; il mio Dio rischiara le mie tenebre.
29 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
Con te mi lancerò contro le schiere, con il mio Dio scavalcherò le mura.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
La via di Dio è diritta, la parola del Signore è provata al fuoco; egli è scudo per chi in lui si rifugia.
31 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
Infatti, chi è Dio, se non il Signore? O chi è rupe, se non il nostro Dio?
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
Il Dio che mi ha cinto di vigore e ha reso integro il mio cammino;
33 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
mi ha dato agilità come di cerve, sulle alture mi ha fatto stare saldo;
34 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
ha addestrato le mie mani alla battaglia, le mie braccia a tender l'arco di bronzo.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Tu mi hai dato il tuo scudo di salvezza, la tua destra mi ha sostenuto, la tua bontà mi ha fatto crescere.
36 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Hai spianato la via ai miei passi, i miei piedi non hanno vacillato.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Ho inseguito i miei nemici e li ho raggiunti, non sono tornato senza averli annientati.
38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Li ho colpiti e non si sono rialzati, sono caduti sotto i miei piedi.
39 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Tu mi hai cinto di forza per la guerra, hai piegato sotto di me gli avversari.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Dei nemici mi hai mostrato le spalle, hai disperso quanti mi odiavano.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
Hanno gridato e nessuno li ha salvati, al Signore, ma non ha risposto.
42 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Come polvere al vento li ho dispersi, calpestati come fango delle strade.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Mi hai scampato dal popolo in rivolta, mi hai posto a capo delle nazioni. Un popolo che non conoscevo mi ha servito;
44 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
all'udirmi, subito mi obbedivano, stranieri cercavano il mio favore,
45 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
impallidivano uomini stranieri e uscivano tremanti dai loro nascondigli.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Viva il Signore e benedetta la mia rupe, sia esaltato il Dio della mia salvezza.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
Dio, tu mi accordi la rivincita e sottometti i popoli al mio giogo,
48 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
mi scampi dai nemici furenti, dei miei avversari mi fai trionfare e mi liberi dall'uomo violento.
49 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Per questo, Signore, ti loderò tra i popoli e canterò inni di gioia al tuo nome.
50 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Egli concede al suo re grandi vittorie, si mostra fedele al suo consacrato, a Davide e alla sua discendenza per sempre.
