< Psaltaren 18 >

1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
For the Chief Musician. [A Psalm] of David the servant of Jehovah, who spake unto Jehovah the words of this song in the day that Jehovah delivered him from the hand of all his enemies, and from the hand of Saul: and he said, I love thee, O Jehovah, my strength.
2 Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Jehovah is my rock, and my fortress, and my deliverer; My God, my rock, in whom I will take refuge; My shield, and the horn of my salvation, my high tower.
3 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
I will call upon Jehovah, who is worthy to be praised: So shall I be saved from mine enemies.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
The cords of death compassed me, And the floods of ungodliness made me afraid.
5 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
The cords of Sheol were round about me; The snares of death came upon me. (Sheol h7585)
6 Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
In my distress I called upon Jehovah, And cried unto my God: He heard my voice out of his temple, And my cry before him came into his ears.
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
Then the earth shook and trembled; The foundations also of the mountains quaked And were shaken, because he was wroth.
8 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
There went up a smoke out of his nostrils, And fire out of his mouth devoured: Coals were kindled by it.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
He bowed the heavens also, and came down; And thick darkness was under his feet.
10 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
And he rode upon a cherub, and did fly; Yea, he soared upon the wings of the wind.
11 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
He made darkness his hiding-place, his pavilion round about him, Darkness of waters, thick clouds of the skies.
12 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
At the brightness before him his thick clouds passed, Hailstones and coals of fire.
13 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Jehovah also thundered in the heavens, And the Most High uttered his voice, Hailstones and coals of fire.
14 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
And he sent out his arrows, and scattered them; Yea, lightnings manifold, and discomfited them.
15 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Then the channels of waters appeared, And the foundations of the world were laid bare, At thy rebuke, O Jehovah, At the blast of the breath of thy nostrils.
16 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
He sent from on high, he took me; He drew me out of many waters.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
He delivered me from my strong enemy, And from them that hated me; for they were too mighty for me.
18 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
They came upon me in the day of my calamity; But Jehovah was my stay.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
He brought me forth also into a large place; He delivered me, because he delighted in me.
20 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Jehovah hath rewarded me according to my righteousness; According to the cleanness of my hands hath he recompensed me.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
For I have kept the ways of Jehovah, And have not wickedly departed from my God.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
For all his ordinances were before me, And I put not away his statutes from me.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
I was also perfect with him, And I kept myself from mine iniquity.
24 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
Therefore hath Jehovah recompensed me according to my righteousness, According to the cleanness of my hands in his eyesight.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
With the merciful thou wilt show thyself merciful; With the perfect man thou wilt show thyself perfect;
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
With the pure thou wilt show thyself pure; And with the perverse thou wilt show thyself froward.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
For thou wilt save the afflicted people; But the haughty eyes thou wilt bring down.
28 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
For thou wilt light my lamp: Jehovah my God will lighten my darkness.
29 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
For by thee I run upon a troop; And by my God do I leap over a wall.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
As for God, his way is perfect: The word of Jehovah is tried; He is a shield unto all them that take refuge in him.
31 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
For who is God, save Jehovah? And who is a rock, besides our God,
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
The God that girdeth me with strength, And maketh my way perfect?
33 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
He maketh my feet like hinds’ [feet]: And setteth me upon my high places.
34 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
He teacheth my hands to war; So that mine arms do bend a bow of brass.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Thou hast also given me the shield of thy salvation; And thy right hand hath holden me up, And thy gentleness hath made me great.
36 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Thou hast enlarged my steps under me, And my feet have not slipped.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
I will pursue mine enemies, and overtake them; Neither will I turn again till they are consumed.
38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
I will smite them through, so that they shall not be able to rise: They shall fall under my feet.
39 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
For thou hast girded me with strength unto the battle: Thou hast subdued under me those that rose up against me.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Thou hast also made mine enemies turn their backs unto me, That I might cut off them that hate me.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
They cried, but there was none to save; Even unto Jehovah, but he answered them not.
42 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Then did I beat them small as the dust before the wind; I did cast them out as the mire of the streets.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Thou hast delivered me from the strivings of the people; Thou hast made me the head of the nations: A people whom I have not known shall serve me.
44 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
As soon as they hear of me they shall obey me; The foreigners shall submit themselves unto me.
45 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
The foreigners shall fade away, And shall come trembling out of their close places.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Jehovah liveth; and blessed be my rock; And exalted be the God of my salvation,
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
Even the God that executeth vengeance for me, And subdueth peoples under me.
48 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
He rescueth me from mine enemies; Yea, thou liftest me up above them that rise up against me; Thou deliverest me from the violent man.
49 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Therefore I will give thanks unto thee, O Jehovah, among the nations, And will sing praises unto thy name.
50 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Great deliverance giveth he to his king, And showeth lovingkindness to his anointed, To David and to his seed, for evermore.

< Psaltaren 18 >