Psaltaren 17
1 En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.
A PRAYER OF DAVID. Hear, O YHWH, righteousness, attend my cry, Give ear [to] my prayer, without lips of deceit.
2 Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.
My judgment goes out from before You; Your eyes see uprightly.
3 Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.
You have proved my heart, You have inspected by night, You have tried me, You find nothing; My thoughts do not pass over my mouth.
4 Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.
As for doings of man, Through a word of Your lips I have observed The paths of a destroyer;
5 Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.
To uphold my goings in Your paths, My steps have not slipped.
6 Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.
I called You, for You answer me, O God, incline Your ear to me, hear my speech.
7 Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.
Separate Your kindness wonderfully, O Savior of the confiding, By Your right hand, from withstanders.
8 Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga
Keep me as the apple, the daughter of the eye; Hide me in the shadow of Your wings,
9 för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.
From the face of the wicked who spoiled me, [From] my enemies in soul who go around against me.
10 Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.
They have closed up their fat, Their mouths have spoken with pride:
11 Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.
“Our steps have now surrounded [him]”; They set their eyes to turn aside in the land.
12 Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.
His likeness as a lion desirous to tear, As a young lion dwelling in secret places.
13 Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,
Arise, O YHWH, go before his face, Cause him to bend. Deliver my soul from the wicked, Your sword,
14 ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.
From men, Your hand, O YHWH, From men of the world, their portion [is] in life, And [with] Your hidden things You fill their belly, They are satisfied [with] sons, And have left their abundance to their sucklings.
15 Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.
I—in righteousness, I see Your face; I am satisfied, in awaking, [with] Your form!
