Psaltaren 17

1 En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.

A prayer of David. Hearken, O Lord of my righteousness, attend to my petition; give ear to my prayer not [uttered] with deceitful lips.

2 Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.

Let my judgment come forth from thy presence; let mine eyes behold righteousness.

3 Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.

Thou has proved mine heart; thou hast visited [me] by night; thou hast tried me as with fire, and unrighteousness has not been found in me: [I am purposed] that my mouth shall not speak [amiss].

4 Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.

As for the works of men, by the words of thy lips I have guarded [myself from] hard ways.

5 Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.

Direct my steps in thy paths, that my steps slip not.

6 Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.

I have cried, for thou heardest me, O God: incline thine ear to me, and hearken to my words.

7 Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.

Shew the marvels of thy mercies, thou that savest them that hope in thee.

8 Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga

Keep me as the apple of the eye from those that resist thy right hand: thou shalt screen me by the covering of thy wings,

9 för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.

from the face of the ungodly that have afflicted me: mine enemies have compassed about my soul.

10 Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.

They have enclosed [themselves with] their own fat: their mouth has spoken pride.

11 Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.

They have now cast me out and compassed me round about: they have set their eyes [so as] to bow them down to the ground.

12 Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.

They laid wait for me as a lion ready for prey, and like a lion's whelp dwelling in secret [places].

13 Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,

Arise, O Lord, prevent them, and cast them down: deliver my soul from the ungodly: [draw] thy sword,

14 ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.

because of the enemies of thine hand: O Lord, destroy them from the earth; scatter them in their life, though their belly has been filled with thy hidden [treasures]: they have been satisfied with uncleanness, and have left the remnant [of their possessions] to their babes.

15 Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.

But I shall appear in righteousness before thy face: I shall be satisfied when thy glory appears.