< Psaltaren 149 >
1 Halleluja! Sjungen till HERRENS ära en ny sång, hans lov i de frommas församling.
KAULEKI kaul kap pot ong Ieowa; pokon saraui en kapinga i.
2 Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde sig över sin konung.
Israel en peren kida i, me kotin wia irail da; seri en Sion en peren kida arail Nanmarki.
3 Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.
Ren kapinga mar a ni pwin en pokol; ren wia aip o arp.
4 Ty HERREN har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.
Pwe Ieowa kotin peren kida sapwilim a aramas akan; a kotin kapwate kin me luet akan lingan.
5 De fromma fröjde sig och give honom ära, de juble på sina läger.
Lelapok kan en pereperen o kapinga, o ngisingis pon ki arail akan.
6 Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand,
Au arail en kapinga Kot, o kodlas kong en mi nan pa arail.
7 för att utkräva hämnd på hedningarna och hemsöka folken med tuktan,
Pwe ren depuk ong men liki kan, o kaloke wei kan,
8 för att binda deras konungar med kedjor och deras ädlingar med järnbojor,
Pwen salie kidi arail nanmarki kan sal, o me kasampwal re’rail ki sal mata,
9 för att utföra på dem den dom som är skriven. En härlighet bliver det för alla hans fromma. Halleluja!
Pwe ren kapwaiada kalokolok, me kileledi ong irail er mas o. Iduen wau en sapwilim a lelapok kan. Aleluia!