Psaltaren 147

1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

Lodate il Signore: è bello cantare al nostro Dio, dolce è lodarlo come a lui conviene. Alleluia.

2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.

Il Signore ricostruisce Gerusalemme, raduna i dispersi d'Israele.

3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.

Risana i cuori affranti e fascia le loro ferite;

4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.

egli conta il numero delle stelle e chiama ciascuna per nome.

5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.

Grande è il Signore, onnipotente, la sua sapienza non ha confini.

6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.

Il Signore sostiene gli umili ma abbassa fino a terra gli empi.

7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,

Cantate al Signore un canto di grazie, intonate sulla cetra inni al nostro Dio.

8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

Egli copre il cielo di nubi, prepara la pioggia per la terra, fa germogliare l'erba sui monti.

9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.

Provvede il cibo al bestiame, ai piccoli del corvo che gridano a lui.

10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.

Non fa conto del vigore del cavallo, non apprezza l'agile corsa dell'uomo.

11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.

Il Signore si compiace di chi lo teme, di chi spera nella sua grazia.

12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.

Glorifica il Signore, Gerusalemme, loda il tuo Dio, Sion. Alleluia.

13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.

Perché ha rinforzato le sbarre delle tue porte, in mezzo a te ha benedetto i tuoi figli.

14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.

Egli ha messo pace nei tuoi confini e ti sazia con fior di frumento.

15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

Manda sulla terra la sua parola, il suo messaggio corre veloce.

16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

Fa scendere la neve come lana, come polvere sparge la brina.

17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

Getta come briciole la grandine, di fronte al suo gelo chi resiste?

18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

Manda una sua parola ed ecco si scioglie, fa soffiare il vento e scorrono le acque.

19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

Annunzia a Giacobbe la sua parola, le sue leggi e i suoi decreti a Israele.

20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!

Così non ha fatto con nessun altro popolo, non ha manifestato ad altri i suoi precetti. Alleluia.