Psaltaren 147

1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

Haleluya! Sungguh, bermazmur bagi Allah kita itu baik, bahkan indah, dan layaklah memuji-muji itu.

2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.

TUHAN membangun Yerusalem, Ia mengumpulkan orang-orang Israel yang tercerai-berai;

3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.

Ia menyembuhkan orang-orang yang patah hati dan membalut luka-luka mereka;

4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.

Ia menentukan jumlah bintang-bintang dan menyebut nama-nama semuanya.

5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.

Besarlah Tuhan kita dan berlimpah kekuatan, kebijaksanaan-Nya tak terhingga.

6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.

TUHAN menegakkan kembali orang-orang yang tertindas, tetapi merendahkan orang-orang fasik sampai ke bumi.

7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,

Bernyanyilah bagi TUHAN dengan nyanyian syukur, bermazmurlah bagi Allah kita dengan kecapi!

8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

Dia, yang menutupi langit dengan awan-awan, yang menyediakan hujan bagi bumi, yang membuat gunung-gunung menumbuhkan rumput.

9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.

Dia, yang memberi makanan kepada hewan, kepada anak-anak burung gagak, yang memanggil-manggil.

10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.

Ia tidak suka kepada kegagahan kuda, Ia tidak senang kepada kaki laki-laki;

11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.

TUHAN senang kepada orang-orang yang takut akan Dia, kepada orang-orang yang berharap akan kasih setia-Nya.

12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.

Megahkanlah TUHAN, hai Yerusalem, pujilah Allahmu, hai Sion!

13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.

Sebab Ia meneguhkan palang pintu gerbangmu, dan memberkati anak-anakmu di antaramu.

14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.

Ia memberikan kesejahteraan kepada daerahmu dan mengenyangkan engkau dengan gandum yang terbaik.

15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

Ia menyampaikan perintah-Nya ke bumi; dengan segera firman-Nya berlari.

16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

Ia menurunkan salju seperti bulu domba dan menghamburkan embun beku seperti abu.

17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

Ia melemparkan air batu seperti pecahan-pecahan. Siapakah yang tahan berdiri menghadapi dingin-Nya?

18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

Ia menyampaikan firman-Nya, lalu mencairkan semuanya, Ia meniupkan angin-Nya, maka air mengalir.

19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

Ia memberitakan firman-Nya kepada Yakub, ketetapan-ketetapan-Nya dan hukum-hukum-Nya kepada Israel.

20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!

Ia tidak berbuat demikian kepada segala bangsa, dan hukum-hukum-Nya tidak mereka kenal. Haleluya!