< Psaltaren 147 >

1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
E HALELU aku oukou ia Iehova: No ka mea, he mea maikai ke hoolea aku i ko kakou Akua; No ka mea, he lealea ia, a he mea ku pono ka halelu.
2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
Kukulu no o Iehova ia Ierusalema; Hoiliili mai no oia i ka poe aea o ka Iseraela.
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
Hoomaha mai no oia i ka poe naau haehae, A wahi no hoi oia i ko lakou mau eha.
4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
Hoike mai no oia i ka heluna o na hoku; Hea ae no hoi oia ia lakou a pau ma ka inoa.
5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
He nui no ko kakou Haku, a na nui hoi kona ikaika; A he mea hiki ole ke hai aku i kona ike.
6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
Hookiekie no o Iehova i ka poe hoohaahaa; A hoohaahaa no oia i ka poe hewa ilalo i ka lepo.
7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
E olioli aku ia Iehova, me ka mililani aku, E hoolea aku i ko kakou Akua ma ka mea kani.
8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
Ka Mea i uhi i ka lani i na ao, Ka Mea i hoomakaukau i ka ua no ka honua, Ka Mea i hooulu mai i ka mauu, maluna o na mauna.
9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
Haawi mai no oia i ka ai na ka holoholona, Na ka poe koraka hoi, na ka mea kahea aku ia ia.
10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
Aole ia e lealea i ka ikaika o ka lio, Aole ia e hauoli hoi i na wawae o ke kanaka.
11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
E lealea no o Iehova i ka poe makau aku ia ia, I ka poe hoi e hoolana ma kona lokomaikai.
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
E hiilani ia Iehova, e Ierusalema, E halelu aku i kou Akua, e Ziona.
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
No ka mea, hoopaa no oia i na kaola o kou mau pukapa; Hoomaikai no hoi oia i kau mau keiki iloko ou.
14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
Haawi mai no oia i ka malu ma kou mau mokuna, A hoomaona mai ia oe i ka palaoa maikai.
15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
Hoouna mai oia i kana mau olelo i ka honua, Holo kiki no kana mau olelo.
16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
Haawi mai no oia i ka hau, me he hulu hipa la, Hoohelelei mai oia i ka hau paa, e like me ka lehu ahi.
17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
Hoohelelei mai oia i kona mau huahekili e like me na huna ai: Owai hoi ka mea hiki ke ku imua o kona anuanu?
18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
Hoouna mai oia i kana olelo, a hoohehee ia lakou; Hoohuai mai oia i kona makani, a kahe iho la na wai.
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
Hoike mai no oia i kana olelo i ka Iakoba, I kana mau olelopaa hoi, a me kana hooponopono ana i ka Iseraela.
20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
Aole ia i hana pela i ko na aina e a pau; O kana hooponopono ana, aole lakou i ike mai ia. E halelu aku oukou ia Iehova.

< Psaltaren 147 >