< Psaltaren 147 >
1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
Praise the LORD, for it is good to sing praises to our God; for it is pleasant and fitting to praise him.
2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
The LORD builds up Jerusalem. He gathers together the outcasts of Israel.
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
He heals the broken in heart, and binds up their wounds.
4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
He counts the number of the stars. He calls them all by their names.
5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
Great is our Lord, and mighty in power. His understanding is infinite.
6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
The LORD upholds the humble. He brings the wicked down to the ground.
7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
Sing to the LORD with thanksgiving. Sing praises on the harp to our God,
8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
who covers the sky with clouds, who prepares rain for the earth, who makes grass grow on the mountains.
9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
He provides food for the livestock, and for the young ravens when they call.
10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
He doesn’t delight in the strength of the horse. He takes no pleasure in the legs of a man.
11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
The LORD takes pleasure in those who fear him, in those who hope in his loving kindness.
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
Praise the LORD, Jerusalem! Praise your God, Zion!
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
For he has strengthened the bars of your gates. He has blessed your children within you.
14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
He makes peace in your borders. He fills you with the finest of the wheat.
15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
He sends out his commandment to the earth. His word runs very swiftly.
16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
He gives snow like wool, and scatters frost like ashes.
17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
He hurls down his hail like pebbles. Who can stand before his cold?
18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
He sends out his word, and melts them. He causes his wind to blow, and the waters flow.
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
He shows his word to Jacob, his statutes and his ordinances to Israel.
20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
He has not done this for just any nation. They don’t know his ordinances. Praise the LORD!