Psaltaren 147
1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
PRAISE ye the Lord: for it is good to sing praises unto our God; for it is pleasant; and praise is comely.
2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
The Lord doth build up Jerusalem: he gathereth together the outcasts of Israel.
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
He healeth the broken in heart, and bindeth up their wounds.
4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
He telleth the number of the stars; he calleth them all by their names.
5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
Great is our Lord, and of great power: his understanding is infinite.
6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
The Lord lifteth up the meek: he casteth the wicked down to the ground.
7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
Sing unto the Lord with thanksgiving; sing praise upon the harp unto our God:
8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
Who covereth the heaven with clouds, who prepareth rain for the earth, who maketh grass to grow upon the mountains.
9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
He giveth to the beast his food, and to the young ravens which cry.
10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
He delighteth not in the strength of the horse: he taketh not pleasure in the legs of a man.
11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
The Lord taketh pleasure in them that fear him, in those that hope in his mercy.
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
Praise the Lord, O Jerusalem; praise thy God, O Zion.
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
For he hath strengthened the bars of thy gates; he hath blessed thy children within thee.
14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
He maketh peace in thy borders, and filleth thee with the finest of the wheat.
15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
He sendeth forth his commandment upon earth: his word runneth very swiftly.
16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
He giveth snow like wool: he scattereth the hoarfrost like ashes.
17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
He casteth forth his ice like morsels: who can stand before his cold?
18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
He sendeth out his word, and melteth them: he causeth his wind to blow, and the waters flow.
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
He sheweth his word unto Jacob, his statutes and his judgments unto Israel.
20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
He hath not dealt so with any nation: and as for his judgments, they have not known them. Praise ye the Lord.
