Psaltaren 147
1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
Bawipa taw kyihcah lah uh. Ningmih Khawsa venawh kyihcahnaak laa sak ve leek nawh amah zoeksang doena kyihcah ve zeel aham awm mah hy!
2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
Bawipa ing Jerusalem ce thawh tlaih nawh; thlang a qam na ak pla Israelkhqi ce cawi tlaih hy.
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
Kawlung ak kqek khqi ce qoei sak nawh a ngawha khqi ce zeen pehy.
4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
Aihchikhqi boeih ce noet nawh ang ming ing khy boeih hy.
5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
Bawipa taw bau soeih nawh, ak tha awm soeih hy; a simnaak ing dytnaak am tahy.
6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
Dung voeng na ak awm thlangkhqi ce Bawipa ing dawm a hlai hy, cehlai thlakchekhqi cetaw dek na khawng hy.
7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
Zeel awi kqawn doena Bawipa venawh laa sa lah uh; tingtoeng ningnih Khawsa venawh tumding tum lah uh.
8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
Khawnghi ce myi ing zawl hy; khawmdek awh khaw tlan sak nawh tlangkhqi awh sai cawt sak hy.
9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
Khqin ce buh pe nawh vangaak ca ak khy khqi awm buh pehy.
10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
Anih a zeelnaak taw meqang ak thaawmnaak awh amni, ak kawzeelnaak awm thlanghqing a khawkhqi awh amni;
11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
Bawipa a zeelnaak taw amah ak kqihkhqi ingkaw amak dyt thai a lungnaak ak ngaih-ukhqi ak khan awh ni a awm.
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
Aw Jerusalem, Bawipa ce zoeksang lah; Aw Zion, na Khawsa ce kyihcah lah,
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
anih ing na vawk chawh tlangkhqi ce zoseennaak pehy.
14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
Na qamqi ak khan awh qoepnaak sai nawh buh ak tui soeih ing nak phoen phyi law sak hy.
15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
Ak awipeek ce khawmdek awh nuk tyi law nawh; ak awi ce ang tawnna dawng hy.
16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
Vyl ce tuu myi amyihna theh nawh maikhu amyihna vyl pai bawk ding sak hy.
17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
Reel ce lunkqel amyihna hlah hy. Tuikhal a dingnaak awh u nu ak dyi thai kaw?
18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
Ak awi ce tyi nawh tui na zut sak hy; zilhding law sak nawh, tui ce lawng hy.
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
Jakob a venawh ak awi ce dang pe sak nawh a cawngpyinaak awi ingkaw ak awitlyhnaak ce Israel a venawh dang sak hy.
20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
Qapchang thlang a hamna ve ve am sai pehy, cekkhqi ing a cawngpyinaak awi ce am sim uhy. Bawipa taw kyihcah lah uh.
