Psaltaren 146

1 Halleluja! Lova HERREN, min själ.

Hallelujah. Praise, O my soul, the Lord.

2 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

I will praise the Lord throughout my life: I will sing praises unto my God while I have any being.

3 Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.

Put not your trust in princes, in the son of man, in whom there is no salvation.

4 Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.

When his spirit goeth forth, he returneth to his [native] earth: on that very day perish his thoughts.

5 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,

[But] happy is he who hath the God of Jacob for his help, whose hope is on the Lord his God;

6 till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,

Who hath made heaven, and earth, the sea, and all that is therein; who keepeth truth for ever;

7 som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,

Who executeth justice for the oppressed: who giveth bread to the hungry: the Lord looseneth the prisoners;

8 HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,

The Lord causeth the blind to see; the Lord raiseth up those who are bowed down; the Lord loveth the righteous:

9 HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.

The Lord guardeth the strangers; the fatherless and widow he helpeth up; but the way of the wicked he maketh crooked.

10 HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!

The Lord will reign for ever, even thy God, O Zion, unto all generations. Hallelujah.