Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
A Psalm of David. Blessed be the LORD my Rock, who traineth my hands for war, and my fingers for battle;
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
My lovingkindness, and my fortress, my high tower, and my deliverer; my shield, and He in whom I take refuge; who subdueth my people under me.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
LORD, what is man, that Thou takest knowledge of him? or the son of man, that Thou makest account of him?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
Man is like unto a breath; his days are as a shadow that passeth away.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
O LORD, bow Thy heavens, and come down; touch the mountains, that they may smoke.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Cast forth lightning, and scatter them; send out Thine arrows, and discomfit them.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Stretch forth Thy hands from on high; rescue me, and deliver me out of many waters, out of the hand of strangers;
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Whose mouth speaketh falsehood, and their right hand is a right hand of lying.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
O God, I will sing a new song unto Thee, upon a psaltery of ten strings will I sing praises unto Thee;
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
Who givest salvation unto kings, who rescuest David Thy servant from the hurtful sword.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Rescue me, and deliver me out of the hand of strangers, whose mouth speaketh falsehood, and their right hand is a right hand of lying.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
We whose sons are as plants grown up in their youth; whose daughters are as corner-pillars carved after the fashion of a palace;
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Whose garners are full, affording all manner of store; whose sheep increase by thousands and ten thousands in our fields;
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
Whose oxen are well laden; with no breach, and no going forth, and no outcry in our broad places;
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Happy is the people that is in such a case. Yea, happy is the people whose God is the LORD.
