Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
A Psalm of David versus Goliath. Blessed is the Lord, my God, who trains my hands for the battle and my fingers for the war.
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
My mercy and my refuge, my supporter and my deliverer, my protector and him in whom I have hoped: he subdues my people under me.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
O Lord, what is man that you have become known to him? Or the son of man that you consider him?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
Man has been made similar to vanity. His days pass by like a shadow.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
O Lord, incline your heavens and descend. Touch the mountains, and they will smoke.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Send a flash of lightning, and you will scatter them. Shoot your arrows, and you will set them in disarray.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Send forth your hand from on high: rescue me, and free me from many waters, from the hand of the sons of foreigners.
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Their mouth has been speaking vain things, and their right hand is the right hand of iniquity.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
To you, O God, I will sing a new song. On the psaltery, with an instrument of ten strings, I will sing psalms to you.
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
He gives salvation to kings. He has redeemed your servant David from the malignant sword.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Rescue me, and deliver me from the hand of the sons of foreigners. Their mouth has been speaking vain things, and their right hand is the right hand of iniquity.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
Their sons are like new plantings in their youth. Their daughters are dressed up: adorned all around like the idols of a temple.
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Their cupboards are full: overflowing from one thing into another. Their sheep bear young, brought forth in abundance.
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
Their cattle are fat. There is no ruined wall or passage, nor anyone crying out in their streets.
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
They have called the people that has these things: blessed. But blessed is the people whose God is the Lord.
