Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
Qaal tuknaak aham ka kut qawi cawngpyi nawh qaal kahnaak aham ka kut dawnkhqi ak cawngpyi Bawipa ka lungnu venawh kyihcahnaak awm seh.
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
Anih taw ka lungnaak Khawsa ingkaw ka vawngcak, ka qaltoeng vawng khoeng ingkaw anik hulkung, kang thuknaak phuhqa, ka hui awh thlangkhqi ak kun sak kung na awm hy.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
Aw Bawipa, thlanghqing ve ikawmyihna nu tinawh nang ngainaak khak, thlanghqing capa awm nak poek loet?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
Thlanghqing taw hqi amyihna ni a awm; a hqing khui khawnghi awm myihlip ak khum bang amyihna ni a awm.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
Aw Bawipa, nak khankhqi ce nung ngam sak nawh nu law lah, tlangkhqi ce a khunaak aham bi lah.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Khawpha tyi nawhtaw qaalkhqi ce kqeng a zang na ta kang lah; na la ce kap nawhtaw dawng lam hang sak lah.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Hun sang nakawng na kut ce nuk thla law nawh; ni hul nawh tuih tha ak awm ing, thlakchangkhqi kut khui awhkawng ni hul cang lah,
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
cekkhqi am kha taw qaai kqawn thai unawh, amik tang ben kutkhqi awm qaai ak kqawn kut na awm uhy.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
Aw Khawsa, nang a venawh lak thai sa vang nyng; a qui pahqa ak law tingtoeng ing nang a venawh tumding tum kawng nyng,
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
sangpahrangkhqi venawh noengnaak ak pekung, thihnaak kawi zawzi awhkawng a tyihzawih David ak loet sakkung a venawh ce.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Qaai ing ak be khakhqi ingkaw qaai kqawn ak nget tang ben kut ak ta qap chang thlangkhqi kut khuiawh kawng ni hul nawhtaw ni thaawng cang lah.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
Cawhtaw ka capa thak awm hui khqi awm a dawn ak sai thingkung amyihna awm kawm usaw, ka canukhqi awm sangpahrang a im awhkaw a thoeihcam hqeet tungkhqi amyihna awm kawm uh.
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Kaimih ak khaikhqi awm ai kawi soepkep ing bengen kaw. Kaimih a tuukhqi awm thong sang dyna pung a tai kawmsaw ka mimah a lo khuiawh lym kawm uh;
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
vaitawm caikhqi ing phyihqih phyi kawm uh. Cawhtaw vawng hqe awi am ning za voel kaw, thlang a tamnaa na amni khum voel kawmsaw, lam awh kawseet kqangnaak awi am ning za voel ti kaw.
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Ve ak awi ve ak thym thlangkhqi ham taw a zoseen hy; Bawipa ce Khawsa na ak takhqi taw a zoseen hy.
