< Psaltaren 14 >
1 För sångmästaren; av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes, som gör vad gott är.
To the chief Musician, [A Psalm] of David. The fool hath said in his heart, [There is] no God. They are corrupt, they have done abominable works, [there is] none that doeth good.
2 HERREN skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.
The LORD looked down from heaven upon the children of men, to see if there were any that did understand, [and] seek God.
3 Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda.
They are all gone aside, they are [all] together become filthy: [there is] none that doeth good, no, not one.
4 Hava de då intet fått förnimma, alla dessa ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, likasom åte de bröd, och som icke åkalla HERREN?
Have all the workers of iniquity no knowledge? who eat up my people [as] they eat bread, and call not upon the LORD.
5 Jo, där överföll dem förskräckelse -- ty Gud är hos de rättfärdigas släkte.
There were they in great fear: for God [is] in the generation of the righteous.
6 Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam, HERREN är ju ändå hans tillflykt.
Ye have shamed the counsel of the poor, because the LORD [is] his refuge.
7 Ack att från Sion komme frälsning för Israel! När HERREN vill åter upprätta sitt folk, då skall Jakob fröjda sig, då skall Israel vara glad.
Oh that the salvation of Israel [were come] out of Zion! when the LORD bringeth back the captivity of his people, Jacob shall rejoice, [and] Israel shall be glad.