< Psaltaren 14 >
1 För sångmästaren; av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes, som gör vad gott är.
To the chief Musician. [A Psalm] of David. The fool hath said in his heart, There is no God. They have corrupted themselves, they have done abominable works: there is none that doeth good.
2 HERREN skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.
Jehovah looked down from the heavens upon the children of men, to see if there were any that did understand, that did seek God.
3 Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda.
They have all gone aside, they are together become corrupt: there is none that doeth good, not even one.
4 Hava de då intet fått förnimma, alla dessa ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, likasom åte de bröd, och som icke åkalla HERREN?
Have all the workers of iniquity no knowledge, eating up my people [as] they eat bread? They call not upon Jehovah.
5 Jo, där överföll dem förskräckelse -- ty Gud är hos de rättfärdigas släkte.
There were they in great fear; for God is in the generation of the righteous.
6 Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam, HERREN är ju ändå hans tillflykt.
Ye have shamed the counsel of the afflicted, because Jehovah [was] his refuge.
7 Ack att från Sion komme frälsning för Israel! När HERREN vill åter upprätta sitt folk, då skall Jakob fröjda sig, då skall Israel vara glad.
Oh that the salvation of Israel were come out of Zion! When Jehovah turneth again the captivity of his people, Jacob shall be glad, Israel shall rejoice.