< Psaltaren 139 >
1 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
“For the leader of the music. A psalm of David.” O LORD! thou hast searched me and known me!
2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Thou knowest my sitting-down and my rising-up; Thou understandest my thoughts from afar!
3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
Thou seest my path and my lying-down, And art acquainted with all my ways!
4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
For before the word is upon my tongue, Behold, O LORD! thou knowest it altogether!
5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
Thou besettest me behind and before, And layest thine hand upon me!
6 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
Such knowledge is too wonderful for me; It is high, I cannot attain to it!
7 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
Whither shall I go from thy spirit, And whither shall I flee from thy presence?
8 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol )
If I ascend into heaven, thou art there! If I make my bed in the underworld, behold, thou art there! (Sheol )
9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
If I take the wings of the morning, And dwell in the remotest parts of the sea,
10 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
Even there shall thy hand lead me, And thy right hand shall hold me!
11 Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
If I say, “Surely the darkness shall cover me;” Even the night shall be light about me.
12 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
Yea, the darkness hideth not from thee, But the night shineth as the day; The darkness and the light are both alike to thee!
13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
For thou didst form my reins; Thou didst weave me in my mother's womb.
14 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
I will praise thee; for I am fearfully and wonderfully made; Marvellous are thy works, And this my soul knoweth full well!
15 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
My frame was not hidden from thee, When I was made in secret. When I was curiously wrought in the lower parts of the earth.
16 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
Thine eyes did see my substance, while yet unformed, And in thy book was every thing written; My days were appointed before one of them existed.
17 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
How precious to me are thy thoughts, O God! How great is the sum of them!
18 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
If I should count them, they would outnumber the sand: When I awake, I am still with thee!
19 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
O that thou wouldst slay the wicked, O God! Ye men of blood, depart from me!
20 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
For they speak against thee wickedly; Thine enemies utter thy name for falsehood.
21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
Do I not hate them that hate thee, O LORD? Do I not abhor them that rise up against thee?
22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
Yea, I hate them with perfect hatred; I count them mine enemies.
23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
Search me, O God! and know my heart; Try me, and know my thoughts;
24 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
And see if the way of trouble be within me, And lead me in the way everlasting!