Psaltaren 139
1 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
O lord, you have searched me, and known me.
2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
You know my sitting down and mine rising up, you understand my thought far off.
3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
You compass my path and my lying down, and are acquainted with all my ways.
4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
For there is not a word in my tongue, but, lo, O LORD, you know it altogether.
5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
You have beset me behind and before, and laid your hand upon me.
6 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
Such knowledge is too wonderful for me; it is high, I cannot attain unto it.
7 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
Where shall I go from your spirit? or where shall I flee from your presence?
8 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
If I ascend up into heaven, you are there: if I make my bed in hell, behold, you are there. (Sheol h7585)
9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
If I take the wings of the morning, and dwell in the uttermost parts of the sea;
10 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
Even there shall your hand lead me, and your right hand shall hold me.
11 Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
If I say, Surely the darkness shall cover me; even the night shall be light about me.
12 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
Yea, the darkness hides not from you; but the night shines as the day: the darkness and the light are both alike to you.
13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
For you have possessed my reins: you have covered me in my mother's womb.
14 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
I will praise you; for I am fearfully and wonderfully made: marvellous are your works; and that my soul knows right well.
15 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
My substance was not hid from you, when I was made in secret, and curiously wrought in the low parts of the earth.
16 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
your eyes did see my substance, yet being imperfect; and in your book all my members were written, which in continuance were fashioned, when as yet there was none of them.
17 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
How precious also are your thoughts unto me, O God! how great is the sum of them!
18 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
If I should count them, they are more in number than the sand: when I awake, I am still with you.
19 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
Surely you will slay the wicked, O God: depart from me therefore, all of you bloody men.
20 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
For they speak against you wickedly, and your enemies take your name in vain.
21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
Do not I hate them, O LORD, that hate you? and am not I grieved with those that rise up against you?
22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
I hate them with perfect hatred: I count them mine enemies.
23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
Search me, O God, and know my heart: try me, and know my thoughts:
24 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
And see if there be any wicked way in me, and lead me in the way everlasting.
