Psaltaren 138

1 Av David. Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta; inför gudarna vill jag lovsjunga dig.

Thaburi ya Daudi Wee Jehova, nĩngũkũgooca na ngoro yakwa yothe; ngũkũinĩra ngũgooce ngai iria ingĩ irĩ o ho.

2 Jag vill tillbedja, vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din nåd och sanning, ty du har gjort ditt löftesord stort utöver allt vad ditt namn hade sagt.

Ngũinamĩrĩra njerekeire hekarũ-inĩ yaku ĩrĩa nyamũre, ngooce rĩĩtwa rĩaku, nĩ ũndũ wa wendo waku na wĩhokeku waku, nĩgũkorwo nĩũtũũgĩrĩtie rĩĩtwa rĩaku, na ũgatũũgĩria kiugo gĩaku makĩria ya maũndũ marĩa mangĩ mothe.

3 När jag ropade, svarade du mig; du gav mig frimodighet, och min själ fick kraft.

Hĩndĩ ĩrĩa ndagwĩtire, nĩwanjĩtĩkire; wanyũmĩrĩirie na ũkĩnjĩkĩra hinya ngoro.

4 HERRE, alla jordens konungar skola tacka dig, när de få höra din muns tal.

Wee Jehova-rĩ, athamaki othe a thĩ nĩmakũgoocage, rĩrĩa maigua ciugo cia kanua gaku.

5 De skola sjunga om HERRENS vägar, ty HERRENS ära är stor.

Nĩmaganage ũhoro wa njĩra cia Jehova, nĩgũkorwo riiri wa Jehova nĩ mũnene.

6 Ja, HERREN är hög, men han ser till det låga, och han känner den högmodige fjärran ifrån.

O na gũtũĩka Jehova arĩ igũrũ-rĩ, nĩaroraga andũ arĩa enyiihia, no arĩa etĩĩi akamenya ũhoro wao arĩ o kũraya.

7 Om ock min väg går genom nöd, så behåller du mig vid liv; du räcker ut din hand till värn mot mina fienders vrede, och din högra hand frälsar mig.

O na ingĩgerera mathĩĩna-inĩ, Wee nĩũmenyagĩrĩra muoyo wakwa; ũtambũrũkagia guoko gwaku ũgookĩrĩra marakara ma thũ ciakwa, ũkaahonokia na guoko gwaku kwa ũrĩo.

8 HERREN skall fullborda sitt verk för mig. HERRE, din nåd varar evinnerligen; övergiv icke dina händers verk.

Jehova nĩakahingia muoroto wake harĩ niĩ; wendo waku, Wee Jehova, nĩ wa tene na tene; nĩ ũndũ ũcio ndũgatiganĩrie wĩra wa moko maku.