Psaltaren 136
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Prisa Herren, for han er god, for æveleg varer hans miskunn.
2 Tacken gudarnas Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Prisa Guden yver gudar, for æveleg varer hans miskunn.
3 Tacken herrarnas HERRE, ty hans nåd varar evinnerligen;
Prisa Herren yver herrar, for æveleg varer hans miskunn.
4 honom som allena gör stora under, ty hans nåd varar evinnerligen;
Han, den einaste som gjer store under, for æveleg varer hans miskunn.
5 honom som har gjort himmelen med förstånd, ty hans nåd varar evinnerligen;
Han som gjorde himmelen med vit, for æveleg varer hans miskunn.
6 honom som har utbrett jorden över vattnen, ty hans nåd varar evinnerligen;
Han som strakte jordi yver vatni, for æveleg varer hans miskunn.
7 honom som har gjort de stora ljusen, ty hans nåd varar evinnerligen:
Han som gjorde dei store ljos, for æveleg varer hans miskunn,
8 solen till att råda över dagen, ty hans nåd varar evinnerligen,
soli til å råda yver dagen, for æveleg varer hans miskunn,
9 månen och stjärnorna till att råda över natten, ty hans nåd varar evinnerligen;
månen og stjernorne til å råda yver natti, for æveleg varer hans miskunn.
10 honom som slog Egypten i dess förstfödda, ty hans nåd varar evinnerligen,
Han som slo egyptarane gjenom deira fyrstefødde, for æveleg varer hans miskunn,
11 och som förde Israel ut därifrån, ty hans nåd varar evinnerligen,
og førde Israel ut frå deim, for æveleg varer hans miskunn,
12 med stark hand och uträckt arm, ty hans nåd varar evinnerligen;
med sterk hand og strak arm, for æveleg varer hans miskunn.
13 honom som delade Röda havet itu, ty hans nåd varar evinnerligen,
Han som skar i sund Raudehavet, for æveleg varer hans miskunn,
14 och lät Israel gå mitt därigenom, ty hans nåd varar evinnerligen,
og førde Israel midt igjenom, for æveleg varer hans miskunn,
15 och kringströdde Farao och hans här i Röda havet, ty hans nåd varar evinnerligen;
og kasta Farao og heren hans i Raudehavet, for æveleg varer hans miskunn.
16 honom som förde sitt folk genom öknen, ty hans nåd varar evinnerligen,
Han som førde sitt folk i øydemarki, for æveleg varer hans miskunn.
17 honom som slog stora konungar, ty hans nåd varar evinnerligen,
Han som felte store kongar, for æveleg varer hans miskunn,
18 och dräpte väldiga konungar, ty hans nåd varar evinnerligen:
og som slo herlege kongar i hel, for æveleg varer hans miskunn,
19 Sihon, amoréernas konung, ty hans nåd varar evinnerligen,
Sihon, amoritarkongen, for æveleg varer hans miskunn,
20 och Og, konungen i Basan, ty hans nåd varar evinnerligen;
og kongen yver Basan, Og, for æveleg varer hans miskunn,
21 och som gav deras land till arvedel, ty hans nåd varar evinnerligen,
og gav deira land til arv, for æveleg varer hans miskunn,
22 till arvedel åt sin tjänare Israel, ty hans nåd varar evinnerligen;
til arv for sin tenar Israel, for æveleg varer hans miskunn.
23 honom som tänkte på oss i vår förnedring, ty hans nåd varar evinnerligen,
Han som kom oss i hug i vår stakarsdom, for æveleg varer hans miskunn,
24 och som ryckte oss ur våra ovänners våld, ty hans nåd varar evinnerligen;
og reiv oss ut or fiendevald, for æveleg varer hans miskunn.
25 honom som giver mat åt allt levande, ty hans nåd varar evinnerligen.
Han som gjev alt som liver brød, for æveleg varer hans miskunn.
26 Tacken himmelens Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Prisa Gud i himmelen, for æveleg varer hans miskunn!
