< Psaltaren 136 >
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Priser Herren; thi han er god, thi hans Miskundhed varer evindelig.
2 Tacken gudarnas Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Priser Gudernes Gud; thi hans Miskundhed varer evindelig.
3 Tacken herrarnas HERRE, ty hans nåd varar evinnerligen;
Priser Herrernes Herre; thi hans Miskundhed varer evindelig;
4 honom som allena gör stora under, ty hans nåd varar evinnerligen;
ham, som ene gør store, underfulde Ting; thi hans Miskundhed varer evindelig;
5 honom som har gjort himmelen med förstånd, ty hans nåd varar evinnerligen;
ham, som gjorde Himlene med Forstand; thi hans Miskundhed varer evindelig;
6 honom som har utbrett jorden över vattnen, ty hans nåd varar evinnerligen;
ham, som udbredte Jorden paa Vandene; thi hans Miskundhed varer evindelig;
7 honom som har gjort de stora ljusen, ty hans nåd varar evinnerligen:
ham, som gjorde de store Lys; thi hans Miskundhed varer evindelig;
8 solen till att råda över dagen, ty hans nåd varar evinnerligen,
Solen til at regere om Dagen; thi hans Miskundhed varer evindelig;
9 månen och stjärnorna till att råda över natten, ty hans nåd varar evinnerligen;
Maanen og Stjernerne til at regere om Natten; thi hans Miskundhed varer evindelig;
10 honom som slog Egypten i dess förstfödda, ty hans nåd varar evinnerligen,
ham, som slog Ægypterne i deres førstefødte; thi hans Miskundhed varer evindelig;
11 och som förde Israel ut därifrån, ty hans nåd varar evinnerligen,
og førte Israel ud af deres Midte; thi hans Miskundhed varer evindelig;
12 med stark hand och uträckt arm, ty hans nåd varar evinnerligen;
med en stærk Haand og en udrakt Arm; thi hans Miskundhed varer evindelig;
13 honom som delade Röda havet itu, ty hans nåd varar evinnerligen,
ham, som kløvede det røde Hav igennem; thi hans Miskundhed varer evindelig;
14 och lät Israel gå mitt därigenom, ty hans nåd varar evinnerligen,
og lod Israel gaa midt igennem det; thi hans Miskundhed varer evindelig;
15 och kringströdde Farao och hans här i Röda havet, ty hans nåd varar evinnerligen;
og udstødte Farao og hans Hær i det røde, Hav; thi hans Miskundhed varer evindelig;
16 honom som förde sitt folk genom öknen, ty hans nåd varar evinnerligen,
ham, som førte sit Folk igennem Ørken; thi hans Miskundhed varer evindelig;
17 honom som slog stora konungar, ty hans nåd varar evinnerligen,
ham, som slog store Konger; thi hans Miskundhed varer evindelig;
18 och dräpte väldiga konungar, ty hans nåd varar evinnerligen:
og fældede mægtige Konger; thi hans Miskundhed varer evindelig;
19 Sihon, amoréernas konung, ty hans nåd varar evinnerligen,
Amoriternes Konge Sihon; thi hans Miskundhed varer evindelig;
20 och Og, konungen i Basan, ty hans nåd varar evinnerligen;
og Basans Konge Og; thi hans Miskundhed varer evindelig;
21 och som gav deras land till arvedel, ty hans nåd varar evinnerligen,
og gav deres Land til Arv; thi hans Miskundhed varer evindelig;
22 till arvedel åt sin tjänare Israel, ty hans nåd varar evinnerligen;
til Arv for sin Tjener Israel, thi hans Miskundhed varer evindelig;
23 honom som tänkte på oss i vår förnedring, ty hans nåd varar evinnerligen,
ham, som kom os i Hu i vor Fornedrelse; thi hans Miskundhed varer evindelig;
24 och som ryckte oss ur våra ovänners våld, ty hans nåd varar evinnerligen;
og udrev os fra vore Fjender; thi hans Miskundhed varer evindelig;
25 honom som giver mat åt allt levande, ty hans nåd varar evinnerligen.
ham, som giver alt Kød Føde; thi hans Miskundhed varer evindelig!
26 Tacken himmelens Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Priser Himlenes Gud; thi hans Miskundhed varer evindelig!