< Psaltaren 133 >
1 En vallfartssång; av David. Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans.
He waiata; he pikitanga. Na Rawiri. Na, ano te pai, ano te ahuareka o te nohoanga o nga teina, o nga tuakana i runga i te whakaaro kotahi!
2 Det är likt den dyrbara oljan på huvudet, som flyter ned i skägget, ned i Arons skägg, som flyter ned över linningen på hans kläder.
Tona rite kei te hinu utu nui i runga i te upoko, i heke iho nei ki te pahau, ae ki te pahau o Arona; i heke iho nei ki te remu o ona kakahu:
3 Det är likt Hermons dagg, som faller ned på Sions-bergen. Ty där beskär HERREN välsignelse, liv till evig tid.
Kei te tomairangi ano o Heremona, kei tera i heke iho ki nga maunga o Hiona: i whakahaua iho hoki e Ihowa te manaaki mo reira, te ora mo ake tonu atu.