< Psaltaren 132 >

1 En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
Nkunga wunyimbudulu mu nzila yikuendila ku nzo Yave. A Yave, tebukila Davidi moyo ayi ziphasi ziandi zioso kamona;
2 han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
wuzenga ndefi kuidi Yave ayi wuvanga lukanu kuidi nkua lulendo wu Yakobi:
3 »Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
“Ndilendi kota ko mu nzo ama; voti kuenda va mbukꞌama.
4 jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
Ndilendi vana ko meso mama minsua mu bua ku tulu; zindabu ziama mu laba,
5 förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»
nate ndimbakula buangu mu diambu di Yave, buangu kivuanda mu diambu di nkua lulendo wu Yakobi.”
6 Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
Tuwa tsangu beni ku Efalata, tuwila yawu mu zitsola zi Yali.
7 Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
Bika tuenda ku buangu kiandi kioki keti vuanda; bika tubuongama va ntuala kima kioki keti tetika malu mandi.
8 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
Telama, a Yave, ayi kota ku buangu kiaku kivundila ngeyo va kimosi ayi kesi yi zingolo ziaku.
9 Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
Bika zinganga ziaku zi Nzambi zivuata busonga; bika banlongo baku bayimbila mu khini.
10 För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
Mu diambu di Davidi kisadi kiaku, kadi loza mutu aku wowo wuvinda mafuta.
11 HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
Yave wuzenga ndefi kuidi Davidi; ndefi yikiedika yoyi kalendi viakisa ko: “wumosi mu nkunꞌaku ndiela tula va kundu kiaku ki Kipfumu.
12 Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
Enati bana baku bakebidi Nguizani ama ayi zinzengolo ziozi ndiela ku balonga, buna bana bawu bela vuanda va kundu kiaku ki kipfumu.”
13 Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
Bila Yave wusobula Sioni; wuzola Sioni ngolo mu ba buangu kiandi kika fueti vuandanga:
14 Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
“Vava vadi buangu kiama kivundila mu zithangu zioso. Vava ndiela tula kundu kiama ki kipfumu bila ndizola vawu.
15 Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
Ndiela kunsakumuna mu bima biwombo; minsukami miandi, ndiela kuba yukutisa mu bidia.
16 Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
Ndiela vuika zinganga ziandi phulusu ayi kadika thangu banlongo bandi bela yimbilanga mu khini.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
Vava ndiela vanga phoka yi yunduka mu diambu Davidi ayi kubika muinda mu diambu di mutu ama ndivinda mafuta.
18 Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» Se Horn i Ordförkl.
Ndiela vuika bambeni ziandi tsoni vayi budu ki kipfumu kiela lezamanga. Va mbata ntu andi.”

< Psaltaren 132 >