Psaltaren 132
1 En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
Ricordati, Signore, di Davide, di tutte le sue prove, Canto delle ascensioni.
2 han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
quando giurò al Signore, al Potente di Giacobbe fece voto:
3 »Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
«Non entrerò sotto il tetto della mia casa, non mi stenderò sul mio giaciglio,
4 jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
non concederò sonno ai miei occhi né riposo alle mie palpebre,
5 förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»
finché non trovi una sede per il Signore, una dimora per il Potente di Giacobbe».
6 Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
Ecco, abbiamo saputo che era in Efrata, l'abbiamo trovata nei campi di Iàar.
7 Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
Entriamo nella sua dimora, prostriamoci allo sgabello dei suoi piedi.
8 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
Alzati, Signore, verso il luogo del tuo riposo, tu e l'arca della tua potenza.
9 Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
I tuoi sacerdoti si vestano di giustizia, i tuoi fedeli cantino di gioia.
10 För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
Per amore di Davide tuo servo non respingere il volto del tuo consacrato.
11 HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
Il Signore ha giurato a Davide e non ritratterà la sua parola: «Il frutto delle tue viscere io metterò sul tuo trono!
12 Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
Se i tuoi figli custodiranno la mia alleanza e i precetti che insegnerò ad essi, anche i loro figli per sempre sederanno sul tuo trono».
13 Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
Il Signore ha scelto Sion, l'ha voluta per sua dimora:
14 Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
«Questo è il mio riposo per sempre; qui abiterò, perché l'ho desiderato.
15 Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
Benedirò tutti i suoi raccolti, sazierò di pane i suoi poveri.
16 Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
Rivestirò di salvezza i suoi sacerdoti, esulteranno di gioia i suoi fedeli.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
Là farò germogliare la potenza di Davide, preparerò una lampada al mio consacrato.
18 Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» Se Horn i Ordförkl.
Coprirò di vergogna i suoi nemici, ma su di lui splenderà la corona».
