Psaltaren 131

1 En vallfartssång; av David. HERRE, mitt hjärta står icke efter vad högt är, och mina ögon se ej efter vad upphöjt är, och jag umgås icke med stora ting, med ting som äro mig för svåra.

Gospode! ne nadima se srce moje, niti se uznose oèi moje; niti idem na veliko, ni na ono što je više od mene.

2 Nej, jag har lugnat och stillat min själ; såsom ett avvant barn i sin moders famn, ja, såsom ett avvant barn, så är min själ i mig.

Smjeran sam i krotak dušom svojom, kao dijete kraj matere; kao dijete duša je moja u meni.

3 Hoppas på HERREN, Israel, från nu och till evig tid.

Nek se uzda Izrailj u Gospoda otsad i dovijeka.