Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Rwiyo rworwendo. Ndinodanidzira kwamuri Jehovha, ndiri pakadzika;

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

haiwa Jehovha, inzwai inzwi rangu. Nzeve dzenyu ngadzinzwe kuchemera kwangu ngoni.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Dai imi, iyemi Jehovha, maironda zvakaipa zvomunhu, haiwa Jehovha, ndianiko aimira?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Asi kwamuri kune kukanganwira; naizvozvo imi munotyiwa.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Ndinomirira Jehovha, mweya wangu unomirira, uye tariro yangu iri mushoko rake.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Mweya wangu unorindira Ishe kupfuura varindi vanomirira rungwanani.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Haiwa Israeri, isa tariro yako muna Jehovha, nokuti Jehovha ane rudo rusingaperi uye kwaari kune dzikinuro izere.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Iye pachake achadzikinura Israeri kubva pazvivi zvavo zvose.