< Psaltaren 130 >
1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
Ngisenzikini ngakhalela kuwe, Nkosi.
2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
Nkosi, zwana ilizwi lami, indlebe zakho zilalele ilizwi lokuncenga kwami.
3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
Uba wena, Nkosi, uqaphela iziphambeko, Nkosi, ngubani ongema?
4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
Kodwa kuwe kulothethelelo, ukuze wesatshwe.
5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
Ngiyilindele iNkosi, umphefumulo wami ulindile, lelizwini layo ngiyathemba.
6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
Umphefumulo wami ulindela iNkosi okwedlula abalindele ukusa, belindele ukusa.
7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
UIsrayeli kathembele eNkosini; ngoba eNkosini kulothandolomusa, njalo kuyo kulohlengo olunengi.
8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
Yona-ke izahlenga uIsrayeli kuzo zonke iziphambeko zakhe.