< Psaltaren 130 >

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
Nzembo ya mobembo mpo na kokende na Ndako ya Nkolo. Nkolo, nazali kobelela Yo wuta na mozindo ya pasi!
2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
Nkolo, yoka ngai! Yoka mabondeli na ngai!
3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
Yawe, soki obosanaka masumu te, Nkolo, nani akokaki kotelema?
4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
Kasi bolimbisi ezali epai na Yo, yango wana basengeli kotosa Yo.
5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
Na motema na ngai mobimba, nazali na elikya kati na Yawe, nazali penza na elikya; nazali kozela maloba na Ye.
6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
Nazali na elikya kati na Nkolo koleka kutu ndenge mokengeli azelaka kotana ya tongo, koleka penza ndenge mokengeli azelaka kotana ya tongo.
7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
Isalaele, tia elikya kati na Yawe, pamba te azali bolingo, mpe kokangolama ya kokoka ezali elongo na Ye.
8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
Ye nde akokangola Isalaele na bambeba na yango nyonso.

< Psaltaren 130 >