Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Liki acn loal in moul in keok luk, nga pang nu sum, LEUM GOD.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Lohng tung luk, LEUM GOD; Porongo pusren mwe siyuk luk tuh kom in kasreyu!

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Kom fin oakla ma koluk lasr in ma simusla lom, Su ac ku in kaingkunla nununku nu sel?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

A kom nunak munas nu sesr, Ouinge fal tuh kut in arulana akfulatye kom.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Nga tupan kasru sin LEUM GOD ke insiuk nufon, Ac lulalfongi luk oan in kas lal.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Nga soano LEUM GOD Yohk liki na mwet san su kena in lenelik, Aok, yohk liki na mwet san su ke in tari lenelik.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Israel, kowos in lulalfongi LEUM GOD, Mweyen lungse lal kawil, Ac pacl nukewa El engan in molela.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

El ac fah molela Israel, mwet lal, Liki ma koluk lalos nukewa.