Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Dal profondo a te grido, o Signore; Canto delle ascensioni.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Signore, ascolta la mia voce. Siano i tuoi orecchi attenti alla voce della mia preghiera.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Se consideri le colpe, Signore, Signore, chi potrà sussistere?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Ma presso di te è il perdono: e avremo il tuo timore.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Io spero nel Signore, l'anima mia spera nella sua parola.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

L'anima mia attende il Signore più che le sentinelle l'aurora.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Israele attenda il Signore, perché presso il Signore è la misericordia e grande presso di lui la redenzione.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Egli redimerà Israele da tutte le sue colpe.