Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Abụ nrigo. O Onyenwe anyị, ọ bụ site nʼebe dị omimi ka m na-ebeku gị akwa.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Onyenwe anyị, nụrụ olu m. Ka ntị gị na-aṅakwa ntị nʼolu arịrịọ m, maka amara.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

O Onyenwe anyị, a sị na i detuo mmehie niile, Onyenwe anyị, onye pụrụ iguzo?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Ma ọ bụ nʼaka gị ka mgbaghara mmehie dị; ime ka anyị tụọ gị egwu, ma jeere gị ozi.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Ana m echere Onyenwe anyị, mkpụrụobi m na-echekwa ya, ọ bụ nʼokwu ya ka olileanya m dị.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Mkpụrụobi m na-echere Onyenwe anyị karịa ndị nche abalị na-echere chị ọbụbọ, e, karịa ndị nche abalị na-echere chị ọbụbọ.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Ndị Izrel, ka olileanya unu dịrị na Onyenwe anyị, nʼihi na ịhụnanya ya na-adịgide adịgide, nʼaka ya ka nzọpụta zuruoke dịkwa.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Ya onwe ya, ga-agbapụta Izrel site na mmehie ya niile.