Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Une chanson d'ascension. Du fond de l'abîme, j'ai crié vers toi, Yahvé.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Seigneur, entends ma voix. Que vos oreilles soient attentives à la voix de mes requêtes.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Si toi, Yah, tu enregistrais les péchés, Seigneur, qui pourrait le supporter?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Mais le pardon est avec vous, c'est pourquoi on vous craint.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

J'attends Yahvé. Mon âme attend. J'espère en sa parole.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Mon âme aspire à l'Éternel plus que les sentinelles n'aspirent au matin, plus que des gardiens du matin.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Israël, espère en Yahvé, car il y a de la bonté chez Yahvé. La rédemption abondante est avec lui.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Il rachètera Israël de tous ses péchés.