Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

“A psalm of the steps, or the goings up.” Out of the depths do I cry to thee, O LORD!

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

O Lord! listen to my voice, Let thine ears be attentive to my supplication!

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

If thou, LORD, shouldst treasure up transgressions, Lord, who could stand?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

But with thee is forgiveness, That thou mayst be feared.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

I trust in the LORD; my soul doth trust, And in his promise do I confide.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

My soul waiteth for the LORD More than they who watch for the morning; Yea, more than they who watch for the morning!

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

O Israel! trust in the LORD! For with the LORD is mercy, And with him is plenteous redemption.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

He will redeem Israel From all his iniquities.