Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

A Song of the going up. Out of the deep have I sent up my cry to you, O Lord.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Lord, let my voice come before you: let your ears be awake to the voice of my prayer.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

O Jah, if you took note of every sin, who would go free?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

But there is forgiveness with you, so that you may be feared.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

I am waiting for the Lord, my soul is waiting for him, and my hope is in his word.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

My soul is watching for the Lord more than those who are watching for the morning; yes, more than the watchers for the morning.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

O Israel, have hope in the Lord; for with the Lord is mercy and full salvation.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

And he will make Israel free from all his sins.