Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Hina Gode! Na da baligiliwane da: i dione heawini esalebeba: le, Dima wele sia: sa!

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Hina Gode! Na digini wele sia: be nabima! Na fidima: ne wele sia: be nabima!

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Di da ninia wadela: i hou hamoi huluane dedene legei ganiaba, ninia huluanedafa da se imunusa: fofada: la: loba.

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Be Di da ninima gogolema: ne olofosu hamosa. Amaiba: le, ninia Dia midadi nodone bebeda: iya lelumu da defea.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Na da Hina Gode Ea fidisu nama misa: ne hanaiwane ouesala. Amola na da Ea sia: dafawaneyale dawa: sa.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Na da Hina Gode Ea fidisu ba: musa: hanaiba: le ouesalebe, amo da sosodo aligisu dunu da hehebolo misa: ne hanaiba: le ouesalebe, amo baligisa.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Isala: ili fi dunu! Hina Gode Ea hou dafawaneyale dawa: ma! Bai Ea asigidafa hou da hamedafa fisisa. E da eso huluane dili gaga: mu hanai gala.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

E da Ea fi Isala: ili dunu, ilia wadela: i hou hamobe amoga mae gugunufinisima: ne, ili gaga: mu.