Psaltaren 128

1 En vallfartssång. Säll är envar som fruktar HERREN och vandrar på hans vägar.

«Yuⱪiriƣa qiⱪix nahxisi» Pǝrwǝrdigardin ⱪorⱪidiƣanlar, Uning yollirida mangidiƣanlarning ⱨǝrbiri bǝhtliktur!

2 Ja, av dina händers arbete får du njuta frukten; säll är du, och väl dig!

Qünki sǝn ɵz ⱪolungning ǝjrini yǝysǝn; Bǝhtlik bolisǝn, ronaⱪ tapisǝn;

3 Lik ett fruktsamt vinträd varder din hustru, därinne i ditt hus, lika olivtelningar dina barn, omkring ditt bord.

Ayaling bolsa ɵyüng iqidǝ mewilik üzüm telidǝk bolidu; Baliliring dastihaningni qɵridǝp, zǝytun dǝrǝhliridǝk tizilip olturidu;

4 Ty se, så varder den man välsignad, som fruktar HERREN.

Mana, Pǝrwǝrdigardin ⱪorⱪidiƣan kixi xundaⱪ bǝhtni kɵridu.

5 HERREN välsigne dig från Sion; må du få se Jerusalems välgång i alla dina livsdagar,

Pǝrwǝrdigar sanga Zion teƣidin bǝht ata ⱪilƣay; Sǝn ɵmrüng boyiqǝ Yerusalemning awatliⱪini kɵrgǝysǝn;

6 och må du få se barn av dina barn. Frid över Israel!

Pǝrzǝntliringning pǝrzǝntlirini kɵrgǝysǝn; Israilƣa aram-tinqliⱪ bolƣay!