< Psaltaren 128 >
1 En vallfartssång. Säll är envar som fruktar HERREN och vandrar på hans vägar.
Waƙar haurawa. Masu albarka ne dukan masu tsoron Ubangiji, waɗanda suke tafiya a hanyoyinsa.
2 Ja, av dina händers arbete får du njuta frukten; säll är du, och väl dig!
Za ka ci amfanin aikinka; albarku da wadata za su zama naka.
3 Lik ett fruktsamt vinträd varder din hustru, därinne i ditt hus, lika olivtelningar dina barn, omkring ditt bord.
Matarka za tă zama kamar kuringar inabi mai’ya’ya a cikin gidanka;’ya’yanka maza za su zama kamar tohon zaitun kewaye da teburinka.
4 Ty se, så varder den man välsignad, som fruktar HERREN.
Ta haka mai albarka yake wanda yake tsoron Ubangiji.
5 HERREN välsigne dig från Sion; må du få se Jerusalems välgång i alla dina livsdagar,
Bari Ubangiji ya albarkace ka daga Sihiyona dukan kwanakin ranka; bari ka ga wadatar Urushalima,
6 och må du få se barn av dina barn. Frid över Israel!
bari kuma ka rayu ka ga’ya’ya’ya’yanka. Salama tă kasance tare da Isra’ila.